Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har nationen ej blott veto, utan ehsam
of-verläggnings och beslutande rätt **).
Engelska underhuset är och har i flera
århundraden varit ganska svartsjukt om detta
privilegium; och beskattningsbiller gå blott
pro forma genom Öfverhuset■, på det
Lorderne må se till, att ingen ting obehörigt
.och främmande är inblandadt, som kunde
röra den egentliga lagstiftningen. Lorderne
sitta egentligen icke i representationen, för
sin egendom. Men folkklasserne äro icke
söndrade, såsom här. Lorders söner och
anförvandter hafva inträde i parlamentets
andra kammare och kunna där bevaka de-r
ras interessen i beskattningsfrågor.
Resultatet af allt detta ar: att ingen,
mer än hela nationen, har något i sakens
natur grundädt privilegium aLt ensam
af-göra, eller neka alt mot dess vilja algöras
allmänna frågor ; och alt ingen enskild eller
Corporation, utan förnärmande af samhällets
rätt, äger veto i andra frågor, än om
con-tracter, där hau är conlrahent, och som
ej äro ingångna till tredje mans förfång.
Dessa betraktelser hafva upstått, i
anledning- a£ vissa yttranden af några
handels-societeter, som trott, alt frågan om
prodnct-placatet kunde vara privifégij-fråga.
Ty då de förmodat, att ett ekonomiskt
ämne ej kan afgöras utan ständernas hörande,
sä har tanken på privilegium svärvat föc
dem. De veta.fullväl, att-Konungen äger
afgöra hvarje ekonomisk fråga, så vida den
icke innefattar privilegium.
Yi vilja icke och bthöfva icke yttra
oss öfver denua tanka. Vår mening. om
*) S-5 mycket märkvärdigare måste det fö re fa Haj
att hos 035* beskattnings - frågor iinnas, där
Sianderne ej blott sakna denna ensamma
be-elntningsrättj nian till och med vc-to-, t. ex.
tulltaxors beslutande 5 spannemol. Våra Stan—
der har ju* till och med blifvit vägradt att
revidera tulhnedicuä förvaltnings.
privilegii-frågor i allmänhet synes af Jet
föregående; och ämnet är vidlyftigt och
tillfredsställande discuteradt i sista
Ekonomi-Utskott, vid öfverläggningen
omträd-varu-handeln, sora man ville tvinga in
under product-placatet, och product-plncatet
under privilegium. Vi återkomma till
betraktelsen öfver vederbörandes hörande.
(Forts, c. a. g.)
UTLÄNDSKA NYIIETEh,
England. Konungens kröning.är utsatt till
d. i Augusti. — Kingsbench har enhälligt afslugit
Uunts besvär och ansökan orn ny rättegång.
Domen öfver honom kommer således alt fällas, p&
grund af Jury’ns utsago.
Hr. Brougham har i underhuset väckt cn
ytterst vigtig iråga, som han ansåg för nödvändig
förelöpare till den om civil-listan. Han gjorde
nemligen huset u-pmärksamt på dcu-felaktiga
regleringen af civil-listans- inkomster , pl ovissheten
och ofta orenhuteu af inkomsterna, t. cx. den så
kallade Amiralilcts-skaUen (inkomsten af priser till
sjös.), fyra procents-skaltcn från. Indien m. il.,
Kvilkas användande parlamentet ej ägde
controllers. Ilan föreslog derföre, att huset skulle
reglera civillistan på ett sätt, förenligt med kronans
ära och värdighet, samt undersåtar nes fördel.
Debatten var vorm. Ministraruc Canuiug och
Vun-sittart bestridde; Mackintosh, II. Wilson, Ticrney
in. fl, understödde motionen, som andligen
förkastades med 27S röster mot i55. Detta,
förhållande mellan röstarna synes nu vara det vanliga;
och öfverlägscnheten af Ministrarnes parti i
Underhuset är således updagnd,
D. 8 Maji har Alex- Bäring framldgt båda
Londonska köpmännens och Edinburgska
Jhandels-kammarens petitioner om större handelsfrihet, och
i el t vidlyftigt tal starkt yrkal afskaffimdc af alla
författningar, som inskränka Engelska handeln med
andra nationer. Han trodde, att
inskränkninga-systemet ingalunda bidragit att höja England till
den storhet, som det hunnit, oeh för närvarande
endast hindrar nprätthåJlandct af landets välmåga.
En sådan mans omdöme äger stor auetorifet, och
J;ans mening understöddes dessutom af Greufcll,
Philips, Douglas, Bcaumonl, Lord Milton,
Mabei-Jyy Wilsoa och Ricardo. Ingen nämnca, som ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
