Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53a
inan aldrig längre, än att der två gjort ett
contract med ömsesidiga vilkor, så kan
ingen, utom contrahenterna, bryta det. Men
ett vilkor för ett contracts helgd är, att det
heh och hållet rörer contrahenterna, och
icke är slutadt till tredje mans förfång.
Frågan blifver således att afgöra,
huruvida en privilegierad verkligen slutit
contract med Staten ^ d. v. s. med, alla de
ö£-riga medborgame, huruvida contractet
blif-vit upfylldt, och ändtligen huruvida det är
slutet till tredje mans förfång eller icke.
Denna sista fråga tyder annars så: om ett
ämne, livari läran om privilegii-fråga
gäller, är allmänt eller icke.
Få eller kanske inga ämnen i
statsläran finnas, som ärt> så enskilda, att de
angå blott den ellor den gifna personen,
den eller den folkklassen, det eller det
skrået. Ty då medborgame, en för alla
och alla för en, förbundit sig att svara för
fyllandet af statens behof, äfveusom för
hvar enskilds skydd under lagen.; så kan
det aldrig vara nationen likgiltigt, hvarken
att någon enskild lider eller njuter af
staten mer, än sin tillständiga rätt. Hvad han
undviker att bidraga, måste falla på de
öfrigas skuldror; hvad han måste draga
ö£-ver sin förmåga, förstör honom och sätter
honom ur stånd att sedermera dragp något.
Om representationen är rätt fördelad
och valen så inrättade, att de väljande
kunna försäkra sig om likheten af sina ombuds
tänkesätt med sina egna, så är
representanternas pluralitet äfven nationens
pluralitet. Hvarje all män fråga måste
således-alltid kunna afgöras. Med den enskildes
ratt får representationen aldrig befatta sig,
så vida den enskilde icke sjelf skjutit sin
sak under representationens afgörande, eller
o.ck vill ingå elt fritt contract med staten,,
då hans röst ensam upväger hela
representationens. Då någon (enskild eller bolag)
således åtagit sig något onds, ocli jepfe-i
sentationen funnit, alt han däraf icke går
förlorad; då är lian sedermera på sin sida
.herre, öfves sitt contract, och detta kan icke
brytas, vilkoren därvid, sättet för dess
up-fyllande icke ändras, utan båda
contrahen-ternas.fria och ömsesidiga begiivande.
Exempel på ett sådant contract är Svenska
ro-teringen, som således, enligt sakens natur,
är en verklig privilegii-fråga, elmru (lea
icke allmänt lärer så betraktas..
Men en sådan contrahent får icke,
såsom sådan, hafva en röst i
representationen. Han vore då contrahenl på båda
sidor, och komme naturligtvis att, å den
sidan, der han icke är ensam contrahent,
arbeta för sin fördel å den andra, deriiau
är ensam. Elt sådant förhållande skalle
föda eviga strider, hat, egennytta och allt
slags förderf inom- representationen, cch
slutligen göra denna blott till en
tumnid-pl.ats för passioner och enskilda afsighn
I en representation, sålunda sönderbruten
i stycken, kan aldrig statens och det
allmännas interesse få en röst
Af helt annan natur är det contract,
som samhället slutit med sin furste.. Da
två högsta magierna inom staten kunna
icke sätta cn dornave öfver sig. Den enes
röst måste således-upväga den andres, om
icke endera, vid ett missförstånd å dea
andres sida om sin sanna fördel, skall
råka i fara att förlora allt inflytande och så
godt som försvinna. Der har hela
nationen ett privilegium och kan- nyttja sitt veto.
Regenten å sin sida har också ett
privilegium och ett veto, i allt hvad lagar
heter *), men han har det icke i fråga om
d« pålagor, nationen åtager sig. Vid dem
*) Ett bfnnd grundfelen i Norska ocli Spnnafca
coustitutionen är, att Konuugeu icke äger veto
mer äu till ea viss tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
