Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanta kapitalist erna; att de tänkesätt, Louvol och
Gravier bekände, voi‘e desamma,’ som hysas i
några Saloner vid Cliaussée d’Aufin (der dc
förnämsta liberala Deputerade biuka sandas j; att
Gra-viers raketer voro betalta a i dc bidrag, som
Minerve samlat för Champ d’Asyle o. »: v. C.
kunde icke begripa, hvar Ministramc tagit sina
censorer; ur revolutions-smutsen, tycktes det . . . .
— Hr. Mcchin yttrade bland annat: onr denna
stamlal fortföre i 2ft limmar till, skulle
lVHmstrnr-jie utsätta sig för rti anklagelse, Gen. Demarpay:
sade: Inrikes Ministern bar, vid tryckfrihetslagens
framläggande, pa det pompösaste utstrukit det
• milda sätt,- hvarpå den skulle hantlhafvas, så att
hvar män skulle vara förtjeust; nu såges sättet. D.
föreslog derföre. att petitionen måtte förvisas till
ConseH-Presidentcn-, pä det Hr. Pascpiier, som
offentligen .förklarat, att lagen skulle med partiskhet
Uämlhafvas, målte II det nöjet att se sina önskningar’
bpfyllda. Detta förslag antogs’ icke, men deremot
Coiistants om förvisning liH inrikes ministern,
oak-t*de alla bemödanden af bögra sidan. Dctla är
på-éo tid de liberalas första seger. Ullras-bladen
svängs1 sig förskräckligt vid berättelsen oni denna
session. — D. 15, då disciissioiicn öfver Vallagen*
ibgyntes, tog inrikes niinklerft först ordet, för att
förchllla Constant ofvananföi da- utfall mot’
censorerna, men blef varmt och kraftigt af honom
tillbakavisad.
Öfver sjelfva vallags-föislaget talte först Gen.»
Foy emot, Labourdonnaye och llemoux för,samt
Franfai.s emot. Denne oiststnämnde tahtde för första
gången, men med en sS ovanlig talehf,. att de
bullersamma bifallen1, måste bännnas med rop på
öidhing;
PairskaoJoiar.en har begynt’, såsonr domitof,
handlägga Luuvils mål. — Rcdactören af
Constr-futiöiiél är dömd till a års fängelse och 12,000 Pr.
böter. — Anklagelse-kammaren i Eyon har
resolverat, att emot -de för national subscriptioiicir
där anklagade icke något åtal ägde rum; men
kro-Do-åklagarcn bar vädjat.
Engrand, tjnderlinset’. ät nästan
Uteslutande sysselsatt med petitioner, föranledda af den
allmänna nöderi. Q*. 12 Maji förekommoStér
petitionerna’ om laudtbrukarnes nöd. Sådana pel
føner inflyta dagligen i stör mängd från alla kanter,
orlf synaS iipgjorda rrrtist för att motverka
mami-fachiristernas. {Jr. Hitinc sade: den tilltagande
mängden af dylika petitioner komme bonom att
frukta, det mati hade för afsigf att ähmi mer öka’
eländet i landet genom ännu- större inskränknin-
gar r raFörscI». Landtbrukamcr nöd vore’ pS in-f
tet sätt att jemnföra med maimfacturistcrnas; ocli
faran hoppades, att Huset’ icke ville) Öka den
sedna-re, för alt öka de föirretf vinst. Jiaröfver var Hr,
Curwén förvSirad ; den högtärade Ledamoten
mitte icke liafva sett på petitionerna, sonr icke
åsyftade stegring i spannemålsprisct, utan blott cn
undersökning. Han måste undanbedja sig anmärk- ,
n ingår, som endast tjenade att väcka afund ock1
misstroende mellan två i den allmänna nöden lika
deltagande klasser. Ingen annan hjelp syntes
honom möjlig, ’in pålagornas minskande; oelr
denna vore endast inöjlig genom minskning i
räntorna p8 national-skalden. — Sir J. Newport sade,
att folkets petitioner borde alltid emottagas ochf
med aktning belijertas. Frågan, hVars
undersök-ning pttitionäi erne begärdo, vore af högsta vigt. —
Hämti instämde dé flesta, om ock af olika
orsaker. Lord rHugent var öfvertygad, att
spannmålslagarna (införsel-förbuden och de höga tulltaxor-,
ne), som blott verkade prisernas stegring, tjente
landtbrukaren till intet, emedan dc oundvikligt
böjde arbetspriser och fattig-taxor. Premier för
utförsel sknlle mest uphjclpa åkerbruket. —
Böneskrifternas tryckning beslöts.
Én1 petition om Parlaments–reform1,
undertek-näd af 3oi6’Ncweästles invånare , har blifvit
framlagd. Den gick ut på hortare parlamenter ocb
vidsträktare rösträttigbet. Hr. Ridley , som
framlade den, yttrade, att do imderteknade vore alla’
aktningsvärda män*. Hr. Lambton understödde
motionen om tryckning; petitionén komtnfc , sade
hän, från medelclassen, då Mnyoren* och andra
embetsmän vägrat att bivista sammankomsten. Har»
hoppades, att etfemptet’ skulle allmänt Följas , och
npfyllandet af petitionärernps örtskan , mer än
någon tiiig aimat, bidraga till sinnenas lugnande.
Petitionen mottogs. — En annan , af Liverpools
in-vånaTe , som innehöll, att ingen, som bar
embe-fe af kronan, finge sitta i underhuset , lades på
bordet-. Ilr, Bénuct förkunnade motion i ämneW—•
Hr. ifoblio’pse framlade en petition" af Oklbams
mvånare , som besvärade sig öfver lidna
misshandlingar af militären. Hiv Cl i re anmärkte, att
denna petition syntes opsntt af rcdactören till
lilan-chcsterska Anmärkaren, som enkom dertill
blifvit kallad från London. £n revolutionsfest
hadc nyss blifvit firad i Oldham , då cn af
skålarna lydt så: ’’måtte skinnet flås af dc Jovala*
ocli spännas på trummorna, för att upbada
reformisterne.-’’ Petitionen ladies imedlertid på bordet
och Burdett har förklarat sig vilja väcka motion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
