Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pa af åen ena utländingen och sälja till
der» andra. Denna handel deremot
foldrar just alla navigations-acters
uphäfvan-de, såsom ingen lärer försöka att neka.
Om frakthandelns (så vida det kan kallas
handel, alt föra foror) interesse lärer ej
eller något tviivel upstå. Dess fördel är
ovilkorligt förenad med
navigations-akter-nas af skaffande.
Man har talat om actif öch passif
handel; man har trott, att den förra är
möjlig endast i förbund med ett
product-placut; man har trott, att den passiva
alltid är synonym med ofördelaktig handel.
Detta ämne torde, efter livad som redan
är sagclt, icke behöfva särdeles
upmärksam-het. Antingen kan en nation handla
ganska aclift, ulan att äga en enda egen båt
i sjön, eller ock kan passif handel vara
lika fördelaktig som den activa. Detta sy
-nes af flera länders exempel; och man har
försvarat en sak, derföre att man
missförstått ett ord, såsom tyvärr ofta händer.
Det skulle t. ex. vara högst interessant att
få den frågan besvarad , livad som ger
Chi-na en sådan öfvervigt i handel öfver det
af stats-ekonorai spränglärda Europa.
Chi-na har alla de egenskaper, dem man kan
anse för de välsignade följderna af ett
långt drifvet actilt handels-system:
öfver-befolkning, en i högsta elände nedsänkt
pobel, låga arbetslöner, några få ofantligt
rika, som njuta frukterna af de ofantligt
fattigas svett och möda; framför allt, Chi—
na exporterar endast varor och importerar
endast siifver, hvilket man tror var a
högsta mättet af öfvervigt i handel _ och med
allt delta drifver Cliina ieke sin stora
handel med egna fartyg. Huru är detta
möjligt 1 Uurn är det förenligt med de begrepp,
man vanligen hyser om actif handel?
Frågan är veikligen vigtig, och ett tillfreds—
ställande svar skulle sprida mycken dager
öfver den, såsom man tror, invicklade och
djupa handels-läran.
Det lärer således icke återstå någon
klass i samhället, som någonsin kan anses
såsom vinnande på beståndet af en
navi-gations-act, utom de köpmän, hvilka
tillföra nationen dess utländska behof och
bortföra dess producler. Du nu nationens
interesse bör åses i en dylik iråga som
denna och, såsom Hr. Friherre E. yttrar
sig, ”endast den klassens interesse, som
”innefattar alla samhällets medlemmar,
skul-”le kunna kallas hela nationeus, och en
”sådan är Co/isurnenternas eller
Förbru-"hatnes klass;” så kan man olörläckl
påstå, att product-placatet är skadligt lör’
den öfvervägande massan af producenter
och consmnenter, således för staten. Vi
anse oss här böra anföra några ställen ur
Hr. Frili. E–s yttrande:
”Då främmande skepp ef äro inskränkta
”till iniöi andet blott af egna produkler, utan
’”äga frihet atl välja och assortera dem efter
”behag, kunna de med större lätthet
Ijill-”lastas och äfven med större säkerhet vinna
Mafsättning hos en nation, som medgifver
”eu sådär» frihet.’*
”De utländska varor, af hvilka
Natio-”nen är i behof, skola således henne tillfö—
”ras al flere främmande skepp och från flera
”utländska handelsplatser än förut, meH tilli—
”ka Nationens egna både skeppsägare och
”handlande då nödgas dela, med flera
främ-’Vnande, formanerne af den rättighet, att
”förse henne med dylika förnödenheter.”
”För den förbrukande klassen i
allmän-”het skulle denna ökade concurrence’ at
säljare medföra större tillgång och lägre pr&
’’på importerade varor och således, ehuru
”den andel af handels-profit och
fragtför-tjenst, som tillfaller utländningarne, är en
T ut gift af naiumeu till dem, kan don ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
