Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en måste på handel förlora, då den andre
visner. Elt embctsverk, hvars bestämmelse
är handelns befordran, tyckes icke göra sig
något rätt högt begrepp om denna
bestämmelse, i fall det tror, att handel verkligen
måste innefatta vinst på endefas
bekostnad, d. v. s. ungefär det samma som
bedrägeri. Nord-Amerika skulle knappast sti^a
i välstånd, om det slukade hela Sverige.
Och Sveriges flor är det enda medlet att
ge America en florerande handel på
Sverige. Sverige har nästan ingen produet,
som America saknar, utom jernet, hvar-*
till rudimaterien likväl der i öfverflöd
linnes. Om America således ville
undertrycka Sverige, skulle det vara just genont
försvårande af Sveriges handel, men
ingalunda genom dess lättande. Icke kan t. ex.
en Svensk skeppsredare falla på den
tankan att gå med en trädlast till America.
Det är endast järnet, som Svensken nit
kan införa där; och till exporterandet ’af
Sveriges järn fordras så få fartyg, all
denna handel ensam icke underhåller någon
betydlig’ copværdie-flolta. Så länge
pro-duclplacatet linnes, måste således den
Svenska handeln på Nord-America vara och
förblifva i ett oförändrad t skick och alltid
i miniafnr. Opnas deremot Americas
hamnar (Iivilka till antal och rörelsens
liflig-liet äro oändligt öfver våra) för Svenska
skepp, med hvad lands produeter de ock
må vara lastade, så öpnas också elt
ofantligt nytt fält för Svenska köpmannens
industri. Den fria tällan börjas, och den,
som för lägsta pris kan utrusta fartyg och
lega sjömän, måste ovillkorligt vinna. Hvem
det i lörevarandc exempel är, lärer man
icke länge behöfva Iråga. Då Sverige är
mindre befolkadt och således behöfver
både mindre tillförsel och utförsel än
America; så måste den, som har rätt att
in-•ch utföra alla varor i Sverige, vinna mind-
re, än den som har rätt alt in- och
utföra alla Yaror i America. Dcha är Hr.
Frih. E:s skäl för sin sats; och vi tillstå,
alt nian skall hafva ert stark föresats, för
att värja sig mot intrycket af dylika skäl.
Ulan upmärk9ainhet bör man icke
förbigå Collegii itlLryck om ”dc forna mörka
”tider, då Sveriges handel och
närings-”industri låg qväld och bunden i utläudr
”ska mäns våld,’* Oss synes föga
nyttigare, om den ligger qväfd och bunden i
inländska mäns våld. De fordna tiderna
voro mörka, af samma skäl som de äro
det nu. Det var alldeles samma onda,
som Gustaf I arbetade att häfva, och som
nu behöfver häfvas, nemligen band på
handeln och industrien. Om de, som pålagt
dessa band, bodde inom eller utom
Sverige, gör föga skillnad i hufvudsakcn. Det
yar genom ett produkt-plakats uphäfvande,
som de af Eiibeckarne pålagda band sletos;
nu, tFor man, att de mörka tiderna skola
återkomma, i fall ett produkt-plakat
uphät-ves. Det lärer vara ådagalagd t, att detta
plakat icke är annat an ett privilegium,
åsyftande fördel för en viss, föga talrik
klass i samhället. Privilegiernas tid Ur
mörkrets tid; och den, som strider lör dein,
strider lör mörkret. Man må döma, af
hvil-ketdera systemets framgång det ar, som
återförandet eller bibehållandet af de
mörka tiderna skulle bJifva en följd. Hr. Frih.
E. har (pag. itö) gjort en anmärkning, som
fortjente alt behjertas, att nemligen i de
så kallade mörka tidenia, eller i Gustaf I:s
tid — d. v. s. straxt efter det Liibeckska
product-plakatets uphäfvande, och innan det
hunnit verka någon betydlig förändring i
produetionen ___ utfördes vida mer Sveri-..
ska produeter, än i senare tider.
”Span-”nemål och vielualier skola, vid början af
”hans regering, hafva utgjort betydande
”export-artiklar^ likväl mest; om icke ea-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
