Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o7x
’’sämt med främmande skepp, hvarjemle
”i’eelt mynt dd ej skall hafva saknats i den
”inre rörelsen.” -
Men vi skulle aldrig sluta, om vi
ville genomgå alla de vigtiga punkter, som
framställa sig i denna fråga, och anföra
alla de träffande och ljusa anmärkningar,
dem Hr. Frih. E:s yttranden innehålla.
Dessa yttranden utgöra en katekes i läran om
handels-friheten; och de kunna ej nog re-r
koinmcnderas till hvarje tänkande medbor-r
gares betraktande. Det är intet tvifvel,
att ju egennyttan, slentrianen,
kortsyntheten ocli ilskan såsom vanligt skola resa
sina hufvud mot liberalitetens och ljusets
läror. Men man bör vara beredd derpå
och hvarken harmas eller förvånas
deröf-ver; ty så har det i alla tider gått
sanningens predikanter, att de först långt
efteråt fått rättvisa. Deras bemödanden
haf-va blifvit stämplade såsom foster af privata
afsigter; ty man har icke begripit,
hvårföre någon annars kunnat afsäga sig sin
söta maklighet och för intet forska elter
och nitälska för det rätta. Det är
lättare att i ro njuta af den plats, lyckan
tillskyndat en, och sköta sina göromål
efter gaminal praxis och gamla grundsatser,
an att förstöra kropp och själ med det
fruktlösa idkeliga grubblandet och letandet
efter grunder och sanning. Hvarför skall
nian forska i häfder eller vilja veta, hvad
främlingen gjort och tänkt? Hvårföre skall
man känna den gainla häxan tiden och
hennes evigt nya kapricer?
Om man vill göra sig ett
allmänt’begrepp om Hr. Frih. E:s stals-ekonomiska
skrifter, så optäcker man genast något,
som frapperar och som man knappast
finner hos någon annan stats-ekonoro,
nem-ligen en mångsidig fullkomlig opartiskhet.
Alla näringars, alla folkklassers interesse
beräknas med en samveisgrannhel, som man
endast kan vänta i forening medp den verk-’
liga värma för det stora och allmänna,
hvilken öfver allt framlyser. Ingen kan
framdraga något interesse, som är glömd t,
något inkast, som ej på förhand är
bo-svaradt. Någon gång skulle man tro sig
finna rediter; men de äro Euclidis
r?di-ter ; och Hr. Friherre E:s skrifter få
derigenom en stränghet i demonstrationen,
som man fåfängt söker hos de flesta
andra stats-ekonomer. Mången kan hitta
en ljus och sann idée, kasta en djup blick
in i en yrå af vetenskapen, rycka läsaren
med sig genom värman och glansen af sitt
framställningssätt; men det är icke mången
gifvet att förena allt detta och skapa ett
helt, der häcklaren, oaktadt idéernas glans
och olta deras nyhet, fåfängt söker en
lucka i tankegången och demonstrationen.
KYRKOLAGFARENHET.
J Strengnäs har detta år utkommit en skrift
med två titelblad och dubbel titel: i:o
Bihang till Strengnäs Consislorii
protokoll angående tvejine ut af Prestmanneu
Johan Tybeck utgifna skrifter; och 2:0
Erinringar vid de uti Dagbladet
Stockholms Courier for är 1820 under titel:
Kyrkolagfar enhet influtne anmärkningar
emot Strengnäs Consislorii utslag af den
i5 April 1818 i del ulaf IJögloJl. Kong/.
Justitice Kantzlers-embetet till Consistorii
åtgärd afverlemnade mål rörande 2.7/0
af prestmanneu Joh. Tybeck f örfattade
och af trycket dr 1817 txtgifne skrifter.
Den sednane titeln måtte vara den
rätta; ty huru skriften skulle kunna anses för
ett bihang till något Consistorii protokoll
i Strengnäs eller annorstädes, synes oss
omöjligt att begripa. Skriften må nu
imed-lertid vara ämnad att svara emot hvad titel
som helst; så tor$e möjligtvis för någon, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
