Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”loritet, så som de, efter ordafoi’ståndets
”förnuftiga och riktiga utläggning fattas,
”och evangelisk åter, emedan den
försäkrar fallna och öfver sina afvikelser från
’•Guds lag sörjande och ångerfulla
menni-”skor om Guds nåd, syndernas förlåtelse
”och evig salighet, för Jesu Christi Guds
”Sons skull” &c.? Och livad finnes, som
mindre låter förena sig med detta rena
begrepp om förkastligheten af all
mennisko-myndighet, än det i fortsättningen af
samma period uptagna begreppet om den rena
evangeliska läran, alt den är ”till innehåll
fiupgifven och framlagd uli den
Augsbur-”giska bekännelsen, som icke derföre
ankes vara af högre auctorilet än Guds Ord (!),
”utan för ett förklarande af de läror, hvil—
”ka evangeliska församlingen antagit,
erne-”dan de äro befunna vara enliga med
innehållet utaf Guds Ord, uppenbaradt af
”Gud genom Profeterna och Apostlarne,
”omedelbarligen lärdo af den Helige An-
”da?” ___ Oni en sådan författare vore en
protestantisk theolog — vi vilja icke
förmoda, att lian är det — huru skulle man
väl kunna förlåta honom, alt Jiafva så
uppenbarligen sammanblandat helgden och
ofelbarheten af Guds Ord med en
theolo-gisk lärobyggnads anseende? att hafva
uttryckligen påbördat evangeliska
församlingen, det hon antagit läror, som icke
sjelf-va äro Guds Ord, men blott befunna
enliga med dess innehåll? att alldeles icke
hafva nekat dessa läror auctoritet, utan
Holt sagt, att deras auctoritet icke är
högre än Guds Ords? Skulle man icke med
skäl liåga honom, om, enligt hans mening,
Guds Ord är antaget för annat ändamål,
än att gFundlägga de antagna lärorna, och
om det lår gälla under annat vilkor, än
falt förklaras i enlighet med dessa läror?
Skulle han väl kunna påstå, att hans
yttranden innebära na got svar på denna »rår
ga? och om fråga blefve, alt af andra
ställen i hans skrift söka uplysning om hans
syftning; skulle han val kunna säga, att
han t. ex. erkännt helgden af Guds Ord,
då han (sid. 2i} yttrat, att med ren
evangelisk lära förstås och måste förstås
sammanfattningen af de uti hela Guds Ord
uppenbarade sanningarne, sdclane som de
i yJugsburgiska bekännelsen innehållas?
Ilans uttryck äro någon gång mörka,
såsom i följande mening på 22 sidan:
”Granskarens definition på protestantisk
samvetsfrihet, som säges bestå uti den
trosbekännelsen, alt Guds Ord är dei^rena
evangeliska läran, torde väl ickc utan afsigt
’’vara något tvetydigt och identiskt
frain-”slälld, så vida ej afseende håfves på ett
”dubbelt skriftelig»t Ord, af hvilket del ena
”förhåller sig till det andra såsom orsaken
”till verkan; men af påföljande uttryck:
”och innehåller alla dess trosartiklar,
läker väl, med granskarens goda minne, få
”antagas, att läran om Treenigheten -
-är rent biblisk och hör till
protestan-”tiska religionens hufvtidlaror” &e. Man
kan fråga, om det verkligen är en
tvetydig och identisk sals, att Guds Ord är den
rena evangeliska läran, när Guds Ord
tages i sin rätta och vanliga mening,
nem-ligen för det efter gudomlig ingifvelse
skrif-na Ordet, livad meningen skulle blifva , i
fall man talte om ett Guds Ord, som vore
verkan af delta enda sanna Guds Ord, är
hvad vi kalla inörkt. Imedlertid måste väl
med ett sådant ord förstås någon ur det
^ork-liga Guds Ord dragen menniskolära — och då
blir den lydlighet, Bihangsförf. i stället för
en föregilven tvetydighet äskar, ingen ting
annat än den satsen: theologiska systemet är
den rena evangeliska läran. På ingrn
annan grund Un en sådan mening, af honom
sjelf gillad, kan det vara, som lian bygger
slutledningen, att som Guds Ord innehål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
