Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan hänga vid äfven constitutionella
regeringar och uplysta tider, har Europa länge
sett och skall ännu se, till dess regenterne
funnit, att deras enda och sanna styrka
ligger i ljuset, i folkens kunskap om alla
deras steg, i offentlighet och yttrandefrihet.
Imedlertid ser man icke regeringarna i
någon punkt med sådan förbittring brottas
mot sina folk, som i denna. Våld’,
bedrägeri , corruptioD och alla oädla
medel hafva blifvit använda af
regeringarna, för att fÖFmå folken att afsäga sig en
rättighet, som egentligen är en vätgerning
för sjelfva regeringarna. Man tyckes anse
för bättre att befalla öfver eländiga
varelser, som tiga och förbanna., än att leda
tänkande människor, som få veta allt och
discutera allt, och som, under disputéns
ifver, icke hafva lid att förbanna. Den som
får yttra allt hvad han tänker, han tänker
intet annat än hvad han yttrar; och
regeringen vet, på hvad fot hon står med sina
undersåter. Att en regent icke vill veta
detta, sådaut är otänkbart; och det usla
surrogatet, spioneri, som mången griper till,
bevisar begäret att känna folkets tankar.
Den genom sin rang öfver alla enskilda
passioner uphöjde regenten kan icke ivafva
interesse i mörkret; ly mörkret är
tgen-nyttarts och passionernas element.
Men det linnes en annan
mennisko-race, som lefver ocli rörer sig i mörker och
som har förstått inbilla regenterna, alt
äfven de behöfva det, för sin magt och sin
säkerket. Man. må kalla dem, Aristocrater,
Ultras, eller hvad man behagar; namnet
gör lika litet till saken, som börd oeh
rikedomar. Det vore orättvist att påstå, det
någon af dessa tillfälligheter nödvändigt
bestämmer Aristocraten, ehurn det ofta sker,
genom den inritade seden .(eller oseden),
att valet af en regerings-organer nästan
alltid deraf bestämmes. Biand dessa organer
— eller, som de i andra länder kallas,
Ministrar — hafva funnits och linnas män af
ädelt nit och hög uplysning; men deras läge
ställer dem mellan regenten och folket; och
dumma eller elaka medbroders exempel och
läror hafva inbillat dem, att deras fördel
ligger i att göra regenten och folket
främmande för hvarandra, att dölja lör den ene,
hvad den andre gör och tänker; ty de veta,
att om dessa båda blott lära känna
hvarandra, så inse de genast, att deras fördel
är oskiljaktigt en och den samma. I do
flesta stater har af organernas slägt och
vänner — eller sådana, som genom dem
komma åt att lefva på slatens bekostnad ___________
bildat sig ett stort band _____ och detta är
ett rätt ägta slag af Aristoorati. Vi hafva
redan nämnt, att detta samfund oftast
ut-göres af de rika och högättade; men sådant
är en tillfällighet och den kärlek till
mörkret, som man förebrår de så kallade
förnäma, äfvensani presterna, kommer deraf 4
att de hafva privilegier att försvara, hvilka
icke kunna beslå ihop. med ljuset. Det är
blott i förbigående, som delta är nämudt;
ty det hörer egentligen icke till vårt ämne:
regeringarnas hernlighetssjuka.
Det första fenomenet, som bör komma
i betraktande, är den ängslan, h varmed
män-gu regeringar dölja, hvad rfe ämna göra.
Finge ntan fritt berätla och finge folket fritt
bedöma och på förhand discutera de
föreslagna åtgärderna; så skuffe regenten snart
uplysas om det allmänna tänkesättet, snart
få vidsträcktare och liberalare ås ig ter af
saken; Ministrarne skulle icke våga trotsa
folkets tänkesätt och önskan. Men då nu
allt noga döljes, tills det är färdigt och
beslutet; så är ändring för sen och lör
regenten återstår endast ånger, för folket
endast en fruktlös bitterhet. Sedan skylar
man sig bakom regentens person, som
sålunda kan få upbära förebråelsen lör de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
