Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olyckor, dem han aldrig fornfseff, ännu
mindre önskat. Det är omöjligt att ’tro,
livad visst folk utsprider om mången
ä-del Furste, alt han med ett slags
fanatisk ifver omfattat, ett system odi med
intolerance behandlar alla motsatta. Han
kan, såsom livar och en, äga en orätt
öf-vertygelse, ja en fördom; men att denna
skulle vara outrotlig, ännu mer att den
skulle sträcka sig till förföljelse-anda mot
hvarje motsatt mening, till ett Ulyssiskt
öronvax; sådant kan endast tros eller
utspridas af rå och rädda menniskor, som
icke förslå atl vederlägga ett raisonnement
och icke väga tala, i fall den ringaste
ifver för egna satser visar sig hos Fursten.
Hvad de icke sjelfve förmå eller våga,
kunna de icke tåla, att en annan förmår
eller vågar. Svårt är icke alt intala den,
som redan är i fri g för sina egna satser,
alt han icke bör tåla motsägelser deremot
eller omdömen deröfver; svårt ar ej heller
att bland folket utminutera besynnerliga
historier om regentens envishet; ty
förtalet och lögnen Jiafva just sitt fädernesland,
där man icke får inlör dagens anlete
berätta allt och bedöma allt, som angår
samhällets angelägenheter. En furstes högsta
interesse är således, att man med högsta
möjliga frihet berättar och bedömer alla
allmänna ämnen, alla beslut, vare sig tagna
eller tillämnade; ty på annat sätt kan han
aldrig undgå, att sjelf vanställas inför sitt
folk eller få folket vanslälldt inför sig.
Det olycksaligaste som för honom finnes,
vore om han aldrig läte någon ting
allmänt göras, mer än hvad han icke kan
hindra, om han alltid nyttjade sitt
prero-gatit och aldrig ofirade åt liberaliteten,
utan endast ål tvånget, om han med
lielg-den af sitt namn sökte öfverskyla sina
organers okunnighet eller vrångvishet. För
att försäkra sig mot missledning af dem,
har han intet säkrare medel, än att de fritt
få brottas med nationen, låta sina
handlingar och tänkesätt vara såsom en öppen
bok, där hvar man fritt läser och skrifver
sina anmärkningar i bräddarna.
(Forts. c. a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
England. Berättelserna om skjutande och
klockringning samt orotigheter, som skota hafva
fö-rclupit i vestra ändan af London d. 6 om aftonen,
bciinncs slutligen vara ingen ting annat än sagor.
D, g föreslog Lord Castlereagh i underhuset,
att debatten öfver Koiiungcns proposition, i
anledning af Drottningens’ hemkomst, måtte
upskja-täs till d. 12, emedan Lord Liverpool t-ålt en ny
coinmunicalion i ämnet. Vidare ville C. icke
säga, och väntade att huset icke skulle begära det,
likasom att ingen skulle af upskofvot draga
slutsatser, dem utgången kanske icke rättfärdigade;
sjelf ansåg lian lör rådligt alt förfara med samma
iörsigiighet som förut. Förslaget antogs efter
några anmärkningar af Brongliaiu. Älven vid detta
tillfälle framträder Wilbcrforce, såsom fridens
engel, mellan de stridande ytterligheterna.
Underhandlingar skola verkligen vara började med
Drottningen; och att Ministrarncs tanka om henne icke
är (det vill, hos Ministrar säga: icke visar sig)
så fiemltlig som förut, bevisar Hr. Cannings
yttrande, att behaget och liögheten i hennes
väsende skulle göra henne till e-n prydnad for hvarje
hof eller hvarje annat ställe, der det kunde
behaga henne alt välja sitt hemvist. För sin de!
(in-dividually) skulle hall afhålla sig från allt
inblandande i målet, öfver Ministrarncs uttryck, att
malet med Drottningen måste legfslatilt afgöras,
har cn tidning skämtat och sagt, att det betydde
ingen ting annat, än att hon efter lagarna ieke
vore brottslig, och att derföre en lag måste göras,
livarefter hon blifver det. — Det lmfviulsakligaste
af de vittnesmål mot Drottningen, som linnes ide
af Lord Liverpool framlagda papper, skall best* i
vittnesmål af en q vinna bland hennes beljciiirig,
hvilken af II. M. blifvit körd ur tjensten, sedan
det blifvit bekant, att hon haft förtroligt omgange
med en af II. M:s betjenter.
Spanien. D. Juan Yaudiola är utnämnd till
General-Skattmästare i Spanien, lian var förut
vald till deputerad för Biscaya. Ilan hadc förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
