Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»nnu föndånligare näringar draga
arbetskraften från den i fråga ställde varan. Kan
man, med fördel undersälja utländningen,
utan att iinna andra ändock mera lönande
föremål lör sin llit; så stiger tillverkningen
ända till export. I intet fali kommer man
på den tankan att önska sig införselförbud.
Men stadga en skrå-inrättning, d. v. si.
gör varans pris beroende al någon ting
annat än fri täflan _ och man vet aldrig
mer, om dess tillverkande bär sig af egen
kraft, eller ej; man ser blott, alt den
tillverkas och att tillverkarne finna sin
fördel dervid. Kan då denna fördel ej
förenas ined fri införsel, emedan varan ej
håller pris med utländsk vara; så måste
skrået ropa efter införselförbud. Behölver
det åter, för sin utkomst, icke sådant
förbud; så kan det likväl önska sig det, för
att öka sin vinst; och ingen lörmår
beräkna, huru långt den härigenom understödda
stegring i pris går öfver den höjd, som
Utgör skälig vinst
Så fortplantar sig tvangssystemet —
dess gräns kan ej bestämmas. Om det
någon gång skulle hinna fulländas; så skulle
väl till slut ingen ting få göras af andra
än invigda och inskrifna; och man finge
ingalunda förundra sig att se menniskor
med burskap att plöja, andra med burskap
alt hända vatten, ännu andra med burskap
att klippa får, mjölka kor, skära säd,
binda den i kärfvar, köra den hem, inlägga
den i ladan, tröska den, mala den (som
’ redan är en privilegierad handtering) —
allt särskildt och allt med förbud för hvar
och en att någonsin inblanda sig i den
andras näring. Till och uied rättigheten att
gå, stå och sitta, kunde fördelas
menni-skorna imeilan. Äta, dricka, sofva, och
vissa andra naturbehof blefve de svåraste
att bringa under fullkomlig skråform och
klassillcation.
Skämt för sig. Friheten ållena är det,
som har sin begränsning i sitt eget
väsende. Att all handtering må vara tillåten, så
långt den icke fordrar andras uteslutande,
det är det enda nä rings-system, som
någonsin kan blifva fulländad t. En tröstande
tanke är det imedlertid, att ända till dess
friheten hunnit delta mål, skall hvarje
framsteg, hon vinner, leda till ett lika
progressivt tillbakugående från näringstvånget, som
dess inrotande varit progressilt. Ingen ting
kan stå slilla. Får ej skrå-systemet börja
att åter gripa allt vidare omkring sig; sä
måste det fortsätta sitt återtåg, ehuru
långsamt och i hvad god ordning det än må ske.
Att älven Kongl. Commerce-Collegium
icke alltid förkastat denna lära, eller ställt
i fråga, huruvida man borde vara bojd för
uphufvande af hvad som kallas skrd; det
ämna vi iunan kort styrka med ett talande
exempel.
I det ämne, som nu sysselsatt oss,
torde det, som blifvit sagdt, för närvarande
göra lillllyllest. En anmärkning bland de
liera föga betydande, soin kunde tilläggas,
vore, att om skrå-garfverierna finna sig af
de omtalte läroären och mästerprofven
besvärade framför engelska garfverierna, désää
deremot få vidkännas hallstämpling af hela
sin tillverkning, medförande en icke
obetydlig afgift, från hvilken skråhandteringen
är befriad.
Till slnt våga vi i förhand utbedja oss
våra läsares tålamod, i la.ll vi genom
motsägelser på en eller annan väg skulle
nödgas återkomma till detta ämne, hvilket
efter vår öfvertygelse ej blott derföre bör
väcka deltagande, att det handlar, såsom i
början sades, om hvars och ens rätt, som
noter skor, ulan äfven, och i synnerhet,
derföre, att den i fråga ställde
näringsgrenen ,är kanhända den, som i erfarenheten
ined största framgång vederlagt skrå-försva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
