Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råmes foregifvande om 4eras monopoliers
gagnelighet lot det allmänna, och tydligast
bevisat., alt befrielse från delta onaturliga
tvång är tvertom det, som i allt främjar
allmän och enskild förkofran.
UTLÄNDSKA NYU ETER.
Spanien. Allmänna tänkesättet har en
karakter al’ ädel uphöjning öfver parti lut oc|v
bitterhet. De förra Ministrärnc och regeringens
verlilyg (Hcrt. af Alagon, Pizarro, Eguia, Lozano
de Torres, IJert. af S. Fernando m. 11.) glömnias
och få i Ired såsom privatman lefva i landet.
Afranecsados och sjelfva Persas behandlas med
skonsamliet; och man tror, att ett bland Cortcs’s
första beslut blifver en fullkomlig förgätenhet af
<‘Iet framfarna. Den ende, mot hvilken hatet icke
vill minskas, är Elio. Gaceta do Valencia yttrar sig
med häftighet om dröjsmålet med hans lagfdraudc.
I Amerikanska tidningar läses ett märkeligt
Sr 1818 skrifvet brer af Förenta Staternas då
varande Minister i Spanien, Erving, en man
hvilken, såsom en stolt republikan, säkert ioke
smickrar. Urcfvel lyder så: d’Uet finnes en grof
villfarelse, som jag gerna skulle vilja tillrättavisa, den
nemligen -alt tillskril’va Ferdinands karakter och
böjelser allt det dåliga, som här händer. Då han
först återkom till Spanien, visade han sig
benägen att göra allt, livad del allmänna bästa kunde
lordrn; men ban bk-f, genom onda råd, vänd från
dessa tankar, Kortcligen, de komuio till honom ,
såsom er bäst kommer, att lålp sadla sig af er j
och då var en naturlig följd, att linn satte sig upl
Sedermera Iiafva dc gjort allt möjligt, för’att
för-därfva hans sinne; men lians böjelser hafva
för-blifvit oförderfvade, visst icke republikanska, det
måste man märka, men faderliga. Men dar Jinns
icke en, som understödjer dessa böjelser; tvertom
håller man Kon ungen i okunnighet om det
verkliga tillståndet. Icke felas honoin uatnrliga
egenskaper; men han bcliöfver nndervisniug ocli
erfarenhet. Att regera menniskor fordrar stor
meu-jnsko-känncdoiri; och Konungen liar i hela sin
lifstid varit en stntsf.Vrige. Dertill gör honom
sjelfva hans önskan att uträtta godt; ty det gör
honom misstänksam mot dem, som hafva magten i
sina händer, under det att Ii :us oorfarenbet
utsätter honom för nedriga sykofanters konster.
Deraf kémmcr det, att han undandrager dem sitt
förtroende,. hvilka äga skicklighet att 6köla sina sa-
ker, oth jnirsledcs af détn, hviltia .hrorten ära
ansvarige-, eller.-äga patriotism eller piågot slags
gr,undsata. , (,
Konungen’har skyndat att, enligt si(t
olfent-ligd löfte, till Staten öfverlemna sina arfvegods,
Personligen har H. M, arrangerat detta mål ocli
undantagit de förnämsta rcsidcnccr och slott. Det
afträdda ger ^tateu en inkomst af några
millioner realer.
Riegok cörps har enhälligt uttdanbedt sig den
af regeringen beviljade gratification, 5,Vi vilja ej
belönas,” liar folket svarat, förr an Cortes
sam-manträdt och constitutioneu är fulländad.
Dc stora capitalisterne synas icke dela
enlhn-siasmen för friheten lika med dc fattiga
borgrar-nc. Af det öpnade stats-lånet, 4o millioner
realer, äro blott 3 millioner teknade. Till
misstroendet bidrager visserligen bela provinsers vägran
att foga sig efter det allmänna regerings- systemet.
Så förvaltar Galicien ännu sina egna financer,
betalar alla sina tjenstemäns löner accurät ocli liar,
som inan vill veta , 3 millioner i cassan,
hvnröf-ver Kronan icke får disponera.
I Arragouien visa sig flere politiska partier,
hvariblnud äfven ett republikanskt. Dertill
kommer, att bergen,icke aro säkra ocli ‘Ståthållaren
har måst utsända truppar till röfvorcs utrotande.
Imellcrtid hafva de Arragoniske , Asturiske,
Ga-liciske och Na var resi,ko Juntornas Cominissarier
till Konungen ingifvit en eftertrycklig förklaring
till vederläggande af de falska rykten öm ett
revolutionärt rpå rcpnblik syftande parti, som
skulle linnas i nämnde provinser.
Man undrar, att se cn inquisitor bland de
deputerade; men det är en man, som, medverkat till
mquisitiouens afskaflände.
Frankrike. Grefve Fontancs bar, den 23
Jn-nii, i Päreincs Kammare afgifvit Utskottets
betäa-kandc öfver vällägén.
Man hal* berättat, att Hertig Decazes åter skulls
gå in i Ministeren och omottaga utrikes portlcuillcn;
men nu säges med säkerhet, att hau såsom
Ambassadör afgår till London.
Allt jemnt talas om oroliglieter i landsorterne
ocli Alinistrarne bade varit tvungna att, geriom
telcgrapb, låta kungöra antagandet -af Hr. Boins
amendement. En Legion afskickades från Rcnnei,
emedan den liöll med oro-stiftarnc; men de
truppar, som skulle ersätta denna Jegion, träffade den
på vägen och, oaktadt alla Ofiiccranies
föreställningar, frater niserades. Ett rykte gar, att eti f. d.
General, Chef för Marskalk Soults stab, liar vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>