Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Auxerre mcJ en stark afdchuiig af missnöjda
fattat posto i bergen oph ;$kogar«e. JPS rapis gator
Itö^dc nian tpiTciil-ligerj JMarpeillerrinpreJioq sjungas.
Ilela lifgardet vär ä,unu i arrest. Hertigett af Ölrau-
Englandk Canning Itar, sSäom förr är
berättad ty i -afseendc på Drottningen yttrat tänkesätt;
som sä märkdigen skilja, sig. från b.ans medbpödcrs.
Mat» Jrar anmärlytj, att liatt, d. i4 Jun^i hadc cn
ganslya Ung nucjience bos Konungen, ocb förmodar
derföre, att det skonsammare sätt, hyarmed
Drottningen i de sista conferencerna blifvit bchamllad,
skulle ktinna vara cn följd af Lans inflytande. — Lord
Liverpools svar till Hrougliam d. 10 Junii
innehåller: ’’Då det föreslogs Droltnhrgen att, med vissa
tmdantag, alliålla sig från utöfningen af sina
rättigheter som Drottning, sä var meningen iqke, att
llod skulle -aifsHga sig trågota bland dem. Allt bvad
Henne,, enligt Jagen, tillkommer såsom Drottning,
bör tillkomtna henne sä länge en lag icke
upbäf-vet det.’’ Derpå leinnade» det svar d. 12: ”att dä
Ministrarne säsotui basis tor underhandlingarna
antagit erkännandet af Drottningens värdighet och
heder: ansåge Hon allt abnat som föga vigtigt och
ville underkasta sig decision äf en compromiss.”
Detta forslag oiii arbitrage ’funiio Ministrarne sig
icke kunna, med deras cou^litutionella ansvarigliet,
räda Konungen- att’ arrtogd i pien de förcslogo
näm-tiinide af en dylik compromiss, hvilken dock endast
skulle upgöra ett project och hemställa det till
Konungen. Detta antogs 2 Drottningens sida d. i4.
Följande dagen-sammanträdde dessa lulimägtige, som
å Kontjngens sida voro Ilert. af Wellington och
Lord Castleroagh, S Drottningens Hrr. Broughain
ocb Dénraan. De i N:o 54 anfördSa fyra pnnkter
établerades såsom baser för underhandlingen. Fyra
cnnferencer bafva sedermera ägt rum, då2:draoch
3:djc punkterne icke blifvit discuteradc, men
Drottningens ombud (såsom redan är berättadt)
förklarade Hennes namns införande r kyrkoböckerna
vata elt sine qna ntm för vidare underhandlingar.
Dessa underhandlingar föranledde de
beständiga upskofven i hemliga Utskottets sdramanWadch.’
Man har.sett, bur Lord Liverpool d, 19 äivdtligcn
förklarat, att underhandlingarne ej haft önskad
verkan t och upskofven blefvo-sä »nyckel häftigare
angripna af oppositionen. Både parlamentets och
Ministrarne3 läge måtte halva vai it besynnerligt och
plågsamt; med otålighet väntades den af
Wilber-force annoncerade motion, som ändlligcn, äfven
efter- npskof, gjordes d. 22 Juni. I ett långt tal
tökte W, visa,, alt* i ø&eeutlc på sjdfva hufvud-
fnågan och till och med i afseende pä den ehdh
ännu varaude egentliga tvistt*-punkten, införande
af Drottningens namn i Kyrkobönerna, cn
decla-ration af Parlamentet borde anses för en ersättning,
hvilken icke kunde erbjudas hvarkcii af Konungen
eller Dess Ministrar, men hvilken, dä den kom
från; Huset, borde vara till Och med
mera.tillfredsställande än någon conccssiou. ilan föreslog
der-fore följande beslut: ”Alt Huset-med-djup.ledsnad
sett fruktlöshcten af de nyss gjorda bcmödnndcii
att. tillvägabriiiga vänlig öfvcrcnskonunclsc; alt llusct
fullkomligt visste vardera Drottningens motvilja
att cftergifva i punkter, dem Lou. skulle kunua
halva ansett kränkande för .sin värdighet och ära;
men att FIu6ct likväl,, som kiinde värdet af en
vänlig öfvereuskmmnclse , éj kunde afh&lla sig att
förklara, att om Hennes Maj:t eftergfifve för
Husets lediga bekymmer och ej vidare yrkade de
förslag, hvarom ännu méningarue nro stridiga, H.
M. ej skulle anses vilja undandraga sig cn umler-r
sökning, utan endast anses ge ett, nytt ppof på
sin redan yttrade nådiga önskan, att underkasta
sin sak parlamentets afgörande; att II. M.
derige-110m skulle förvärfva nya rättigheter till
underhusets erkänsla1, då det hemaues från Jen
plågsamma nödvändigheten af offentlig« discussioner.” —
Molionen understöddes uf Stuart Worlley.
Broug-ham påstod cnsländigt införandet af Drottningens
namn i bönerna. Lord Arch, llnnjilton ville baf-»
va tillsatt i beslutet, att huset ansåg detta infö-j
rande som det bästa medel att sköna Huset från
dc offentliga diserrssionerna. Costlereagh förkJa-i
rade, nit då Konungen fattat sitt beslut i delta
ämne, s?" kunde hvnrken Han- eller Mirristravmi
jdäri gifva efter. — Wilberforces motion
blefämlt-ligen , efter långa debatter, som räckte till kl. 5
på mårgonen , antagen med 3g 1 röster mot ia4,
pcb ban, jemte St. W^ortley, Bankes och Ackland,
utsedd att för Drottningen presentera Husets
beslut. —■ Om Drottningen nöjer sig med denna
förklaring, är aåledes den märkvärdiga frågan att
anse såsom i det hela afgjord; fy öiveihuset kan,
efter detta steg. af underhuset, svårligen taga
något, 3åsom. Grefvt? Grey också förklarat.
Tyskland. Wiirtemhergskalaiidtdagcir är
bem-förlofvad, ,för alt åter sammanträda d. 1
December. I de’ ’Dcpuferädcs Kammare höll
Jusitiæ-Mi-nistern vid hemförlofvandct, å Konungens vägnar,
ett tal, hvaruti framlyste så mycket förtroende, ett
så öppet erkännande af det goda, folkets ombud
uTrättnt, och så omisskännelig fcäiTvfc fiU folkret
och dess rättigheter, alt man högst sällan sett Hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
