Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringarne, men ingalunda att de dermed
följande skyldigheter, hvaribland
(välför-ståendes) skyldigheten att haj va lärt det
näringsyrke, hvarå burskap sökes, utgör
sjelfva hufvudgrunden, skulle till deras kraft
och verkan uphöra — det vill, med
andra ord, säga, alt det icke är idkanclet af
all borgelig näring, såsom orden lyda, utan
lärandet af all borgelig näring, som
blif-vit en rättighet för alla medborgare-klasser,
och att, ända tilldess vi fingo denna
rättighet år 1810, voro vi födda till vissa
yrken och fingo ej ens efter läro-år och
burskapssökande inga i några andra. Vi
hafva i sanning att tacka det Riksstånd,
som med ädelmodiga upoffringar af
privilegier och förmåner betalte åt_ oss det
Vällpfl. Borgareståndets bifall till
emancipationen från en sådan indelning i
österländska kaster! Huru lyckliga äro vi ej nu
emot hvad vi voro före år 1810! Icke att
vi just kunna upleta den lag, som
någonsin påbjudit kastfördelningen eller hindrat
någon att efter låro-år få burskap på hvad
yrke han behagat; men vi hafva ej heller,
såsom nu, ägt en högtidlig. lag, stiftad af
Konung och Ständer, hvarigenom denna
näringsfrihet blifvit uttryckligen medgif-
ven ___ ty annat är, såsom vi veta, att en
sak är medgifven, och annat att den icke
är föibuden.
Man skulle kunna falla på den tankan,
alt vi likväl fått någon ny frihet genom
det i fråga ställde stadgandet, i det vi nu
kunna pocka på mästarbref och burskap ,
sedan vi genomgått läro-åren; hvilket vi
ej förut kunde, enär vederbörande ägde
piöfva, om flere embetsbröder, än de, som
redan funnos, kunde försörja sig i den
stad, der vi anmälte oss. Men äfven détta
vore pfverspändt, såsom de Femtio Äldste
uti deras skrifter föifäktat, och såsom
erfarenheten visat, då vederbörande för in-
gen del afstått från sin pröfningsrätt i
om-1‘örmälte afseende.
Kongl. Commerce-Collegium , hvars
underdåniga utlåtande är infordradt och
finnes bland de tryckta handlingarne , har
deremot ej allenast helt annorlunda
förklarat den införda näringsfriheten, utan ock
yttrat sin egen öfvertygelse om nyttan deraf
på ett sätt, som visar den mest bestämda
böjelse f ör uphäf vunde af hvad som
kallas skrå och det utan alla considerationer
för beskattningsgrunder, medborgliga
rättigheters f ördelning, eller andra
beståndsdelar af den antagna samhällsordningen. *)
Det är genom ett utdrag af detta
underdåniga utlåtande, som vi vilja visa Kongl.
Collegii då yttrade tänkesätt om det rätta
och nyttiga i frågor af denna beskaffenhet
På följande sätt yttrar sig Collegium:
”Då Riksdags-beslutet den 2 M^ji 1810
och Eders Kongl. Maj:ls nådiga Kungörelse
af den 6 April, samma år ut,visa, alt
Rid-derskapet och Adeln, såsonj vilkor
forup-offrandet af vissa bland Ståndets
rättigheter och friheter, hvarå verkställighet jemvai
redan följt, ibland ann^t fordrat, ”att
id-”ka 11 de af all borgerlig nari,ng, emot
åta-’gande af deremot svararide borgerlig tunga,
”må blifva en rättighet för alla
medborgare-klasser,” och da detta vilkor blifvit ej
mindre Stånden emellan öfverenskommitän
äfven af Eder Kongl. Maj;t till framtida
efterlefnad och iakttagande i nåder biføl-,
fif, anser Collegium meningen af detta
för-behåll, likasom af Borgare-Ståndets dervid
afgifjie förklarande och Eder Kongl. Majis
nådigst meddelade stadfästelse, icke vara
inskränkt inom den trånga gräns, som
ma-nufaclur- Handtverks- och
Miniitbandels-Socieleteme i Stockholm samt
Borgerska-pcts Femtio Äldste sökt gifva densamma,
*) Sc Bihnnget till N:o 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
