Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fy rättigheten till borgerliga, näringars
idkande qfter genomgången läro- öfnings- och
tjenstetid eller aflagde prof och undergårigne
förhör, har uti fäderneslandet aldrig varit
någon viss class af medborgare, med
andras uteslutande, förbehållen, och har
således ej eller, kunnat blifva ett föremål eller
vil k or lör Ridderskape t och Adeln att äska,
för Jiorgare- ståndet att medgifva, eller för
Eder Kongl- Maj:t att fastställa. Collegium
anser tvertoin, att genom Eder Kongl. May.ts
i dess Nådiga förordning af den 6 April
1810 gifne stadfæstelse å hvad Rikets
Ständer, i afsqende på mera fritt och ofjättrudt
idkande af borgerliga näringar, sig emellan
ölVerenSkommit och beslutat* alla dermed
ide f arenlige aldre Mörfatträngarböra
betraktas såsom fullkomligen uphäfne, på lika
sätt som de, hvilka angå fordne uteslutande
tätligheter ätt rbesilta Sätérier och
Bergs.-mäns-hemmaiVj-samt fordne uhdailtagen L
^öterings- och inqvarterings-skyldighot rart
ni. l_ Gollegii. tanka kan således hvad,
Riki-sens Sländhr vid i8.og> års Riksdag beslutat^
och Eder Kongl. Maj:t i Nåder bekräftat
och anbefallt angående idkande af
borgerliga näringar, icke annorlunda uttolkas, än
att rättighet dr opnad for 1 alle
medborgare- dasser i Mi k et, att utöfva dessa nä-*
ringar i emot ålagande af motsvarande
borgerlig tunga , utan hinder eller- tvång af
de villor och föreskriftersom äldre lagar
qch fvrfattmugar utstakat angående
bur-skaps vinnande, skråordning i allmänhet
eJ-Ur mångfaldige, serskildte reglementea
för serskildta skråer och societeter rn.ml*
”Om denna uttolkning beliöfde stärka»
af annat än tydlige afsigten,. som blifvit satt
i fråga, af Eder Kongl. Majtts Nådiga
Påbud al den 6 April 1810, så‘ finner den
yttermera grund af sanimanslämmelsen
emellan detsamma och tydliga meningen af
Regeringsformens 60 hvaruti monopolier
förbjudas i allmänhet och äfven
uttryckeli-gen för corporalioner, under hvilken
benämning, utan all tvekan, skrå-embeten
inbegripas.”
*’Att på andra grunder och för andrå
orsaker, Sn dem Statens säkerhet fordrar,
hindra eller förbjuda någon af dess
medlemmar, att söka sin försörjning af den
slöjd, för hvilken han antingeu har
naturlig fallenhet, eller hvaruti han förvärfvat
sig färdighet, är i Gollegii tanka icke
allenast stridande mot hvarje medborgares
naturliga rätt, utan har äfven en skadelig
inflytelse på hela samhället, emedan det
qväfver arbetshågen, som väckes och
befordras af behofvet för egen bergning och
begäret att, om möjligt är, samla något
der-utölver. — Icke dessmindre hafva, så väl
i’Sverige som i andra länder j vissa
corpo-rationer tillkommit, hvilka förstått att
småningom förskaffa sig uteslutande rätt att
idka vissa handtverk och näringar, med
förbud’ för alla ahdra att dertiti för egen
räkning avbeta, och med rättighet att, såsom
det kallas, jaga den elle# dem som söka
föda sig med den konst och det yrke, de
lärt, utan att vara inlörlifvade med skrået
eller1 corporationen deraf. _ ’Ännu år 171g
hade svenska handtverkerierne icke hunnit
långt il skråförmåga. Förordningen af den
2tl Maji samma år bjuder: ”att hvar och
en utan åtskillnad, som något handtverk lärt
och här i landet tänker bosuten blilva,
el-teiiåtes sådant obehindradt och utan
förbindelse till skråer eller embeten, det vare
sig uti mästerstyckens förfärdigande eller
anAat, och det under namn af frimästare,
sedan han lörut hos vederbörande Magistrat
angtfvit, livad slags handtverk han ärnar
drifva, samt burskap derå vunnit, hvari
han då hafver att njuta alla de friheter,
som i skrå-ordningen mästare i skråerne
forundte är-o, så i anseende till öpne verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
