Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådan förbindelse emellan dem och
handels-corpsen , såsom det rätta medlet att få
inhemska tillverkningar kringspridde och
af-sättningen utvidgad, och det är obegripligt,
att erfarenheten omjden väsenteliga förmon,
som fabrikerna häraf dragit, ej kunnat
öf-verfyga en del skrå-embeten om deras
misstag, då de ouphörligen sträfvat att
emot-stå och förekomma, hvad som kunnat
medföra deras egen ej- mindre än det
allmännas nytta-.’*
Så resonerar ett verkligt
Commerce-Collegium, fästande sin upmärksarnhet på
däderneslandets, ej på enskilda corporationers
fördelar. Det enda, man kunde hafva att
anmärka, när saken betraktas från denna
sslora synpunkt, vore, att förslagen i vissa
<lelar gå ut på inskränkning af den frihet,
hvilken enligt Commerce-Collegii egen,
visserligen välgrundade förklaring, redan lig—
’ger uti de bestämda orden af 1810 år»
Kongl. Kungörelse; Hvilketdera är
rätta-Te, antingen det, som stadgas i denna
■författning, eller de ändringar, Cöllegium
föreslagit, må lemnas derhän. Men
helg-•den af det i fråga varande stadgandet,
såsom tillkommet genom utbyte af verkliga
ståndspriyilegier emot tillfälliga ekonomiska
stadganden, hvari ett stånd trott sig finna
sina enskilda fördelar, bör utan
tvifvelup-rätthållas ech ingen ändring i det vilkor ,’
*oni det upoffrande ståndet betingat sig,
äga rum annorlunda, än på samma väg,
»om detta vilkor tillkommit- Gfönenligt med
Commerce-Collegii tanka, är ej heller
detta begrepp om saken, enär Cöllegium
vis-!>erligen kan hafva väckt de omtalte
före-jtlagen- under förutsättning deraf, at-i Kongl.
IMaj:t endast efter föregången behörig
öf-vorläggning hos Riket» Ständer skulle vilja
bringa dem i verkställighet, så vidt de
funnes stridande mot den gifna författningen.
Kongl. Coounerce - Collegii utlåtande
har icke undgått rederbörandes
npmärk-sambet. Stockholms Borgerskaps Femtio
Äldste, hafva inkommit med un-derdauiga
påminnelser deremot och rent ut förklarat
syftemålet med sin underdåniga ansökas
vara, ”ätt vederbörande Embelsverk kunde
”i Nåder anbefallas, att af den omtvistade
”nådiga kungörelsen, i livad den
angårrät-”tigliet till borgelig närings idkande i
stä-”derne, ej draga annan mening, än att vid
tjjj-”kommande lrågor om burskap iakttaga dea
”ordning och de föreskrifter, som
allmän-”na lagen och flere författningar innehålla’’
__således att uphäfva den nådiga kungörelse»
jemte Riksdagsbeslutet, h varpå den grundar
sig, ocli återinföra den Jag och de
författningar, livifka derigenom blifvii trphäfna.
Såsom nyss sades, förstå vi ej, huru
frågan, hvem som har rätt,
Commerce-Col-legium eller de Femtio Äldste,
näringstri-lieten eller skråväsendet, skitlie kunna slitas
annorlunda än genom Rikets Ständers
medverkan. Det känna vi, att en sådan
medverkan ännu ej tillkommit, men också ati
1810 års Kongl-. Kungörelse icke
efterlet-ves, i hvad den angår den allmänna
rättigheten att idka borgelig näring
einotåta-gaude af borgelig tunga. Vi veta derjemte,
att diseussioner om näringsfrihet förevarit
vid de Riksdagar, som- hållit» efter
utfärdandet af nämnde nådiga kungörelse, samt
att Borgare-ståndet, biträdt af ett annat
stånd, hållit sig ihärdigt vid
skrå-lörfatt-ningar och skrå-principer; men också att
de två öfrige stånden för ingen del bifallit
uphäfvande af den år 1810 stadgade
näringsfriheten; och det hoppas vi, att dessas
motstånd skall för all framtid göra dess uphäf*
vande omöjligt:
Vi aro icke okunniga derom, att,
såsom Kongl. Commerce-Cöllegium ganska
riktigt anmärker, ”Skrå-ordningen och alla
öfriga rörande denna inrättning sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
