Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utfärdade stadganden icke aro annat an
ekonomiska anstalter, som kunna ändras och
jemkas eftes behofvet och omständigheterne,”
ehuru det ej heller undfallit oss, att
Borgare-ståndet, älven efter 1810, förfäktat
skrå-ordningen såsom ett ståndsprivilegium,
hvilket ej ulan alla Riksståndens bifall och
Konungens sanction skulle kunna häfvas ___
hvaraf åter följer, att 1810 års lag, som
innehåller skrå-ordningens upbäfvande,
borde anses blott genom detta upbäfvande
haf-va egenskap af privilegium, så vida det
annars är lika vigtigt för andra stånd som för
Borgare-ståndet all behålla sajmna
fördelar, dem detta vill göra till privilegier.
Men faslärr vi tvertom betrakta
skrå-författningarne i och för sig sjelfva såsom
verkligen ekonomiska stadganden, dem
Körningen äger gifva och uphäfva; kunna vi
dock icke föreställa oss, alt den
kontraktsform, livari näringsfrihetens stadgande år
1810 tillkommit, skulle betyda ingen ting.
Ridderskapet och Adeln har, för Rikets
räddning ur nöd oeh förlägenhet, gjort
ädelmodiga upoffringar af sina privilegier, —
sådana upoffringar, att hvad som återstår
inskränker sig till blott och bart
deltagandet i lagstiftningen — och lika ädelmodigt
vid dessa apoflringar fästat ett vilkor, som
det för egen dej alldeles icke behöfde,
(emedan Ridderskapet och Adeln redan var
i besittning af närings-previlegier) det
vil-koret, syftande endast och allenast till
samma stora ändamål, fäderneslandets räddning
ur nöd och förlägenhat, att all borgelig
näring måtte vara fri, att national-idogheten
måtte vinna lif och utrymme fer att verka
till f äderneslandets vak Detta vilkor är
antaget af dem, som derigenom upoffrade
icke cn rättighet, då det redan låg i
Konungens hand att om det inbillade
privilegium förordna — men en fördel, låt vara
tvetydig, men åtminstone icke af dem sjelf-
va så ansedd. Den ende ännu, som i
af-slutandet af detta kontrakt kunde vara
intresserad, var Konungen, i afseende på lians
makt att om det ekonomiska i näringarne
förordna ___ och Konungen har gillat kon-
traktet. Hvad betyder delta annat, än att
Konungen sjelf afsagt Sig rättigheten att
bryta detta kontrakt? Lika litet kan någon
af de kontraherande ensidigt bryta det; och
det måste således bestå, tilldess begge
kontrahenterne öfverenskomma om dess
uphäf-vande och Konungen derlill lemnar bifall.
Då nu Ridderskapet och Adeln för ingen
del samtyckt ett sådant upbäfvande, har det
ej heller kunnat ske; och således gäller i
denna stund, hvad 1810 års Kongl.
Kun-görelse innehåller om rättighet för alla
medborgare-klasser att idka all borgelig näring.
Den fråga , som al StockholmS
borger-skaps Femtio Äldste i de granskade
handlingarne blifvit hos Kongl. Muj:t framställd,
är , efter detta begrepp, ingen annan än den,
huruvida en gällande lag skall ellevlefvas
eller icke. Kongl. Majst. har ej ännu
besvarat denna fråga _ saken livilar. Också
beliöfves ej Konungens svar på en sådan
fråga. Man vet det förut.
Men lagen, bafva vi sagt, eflerlefves
icke. SLockholms Magistrat liar, för sin
del, enligt hvad vi redan sett, inställt
verkan deraf; och dagligen se vi, uti mål om
burskaps vinnande, Skråförfattningarne
åberopas och f öljas, ej blott i Stockholm ,
utan i hela Riket. Vi vilja tro, att
Konungens Ministrar, sorn funnit tjenligt att
icke besvara den ofvannämnde
samhalls-vidriga *) frågan, så behandla alla dessa
burskaps- mål, att åtminstone i Kongl. Maj:ts
nådiga Resolutioner på irrkommande besvär
icke märkes något beroende af
skrå-förfati-ningarne. Men det borde väl icko vara
*j Mvad som syftar att göra Jagar overksatna
kalia vi saruhäJis-vidrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
