Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bigå det, som i de af oss granskade hånd- man sager, antagne vilkor, ali den närings-
lingar blifvit anförd t emot friheten och sökande borde uppfylla alla med näringen
emot kraften af den lag, hvarigenom hon förknippade skyldigheter samt näringen blif- ,
är stadgad. Vi torde då få hoppas våra va förenad med borgerlig tudga. Härafföl- j
läsares bifall till uptagande af det
förnämsta i denna väg, hvilket ligger uti de
Femtio Äldstes underdåniga påminnelser öfver
Kongl. Commerce-Collegii utlåtande. För
alt lätta läsningen, torde det icke finnas
otjenligt, att inkasten jemte de svar, vi
derpå hafva att gifva, ställas i form af
samtal, hvari vi lägga de Femtio Herrar
Äldstes yttranden i Skråmannens och svaren
i Frihetens mun.
Skram. Borgareståndet har, enligt dess
protokoll den j8 October 180g, ej
från-trädt sina privilegier, utan fastmer under
deras uttryckliga åberopande yttrat, alt då
de icke angingo personerne utan blott
nä-ringarne, de icke hellex funnos lägga
hinder i vägen för hvilken klass af
medborgare som helst att idka borgerlig näring.
Frih. Så mycket bättre. Då hafva
edra privilegier äfven förut icke inneburit
nll den skråmässighel, Ni nu förfäktar. Att
det stadgande, hvarigenom den alldeles
up-hörde, blifvit befästaclt genom
Borgareståndets bifall och iklädt sig arten af en
gällande föreskrift till rättighet f ör med±
borgare af alla stånd och klasser, att
at-ofva borgerliga näringar, det är edra
Femtio Äldstes egna ord uti första skriften till
Konungen. Här är således icke fråga oin
bristande bifall af Borgareståndet till den
utfärdade lagen, ulan blott, huruvida den,
så beskaffad som den är, kan så förklaras,
att den står tillsammans} med skråväsendet.
Jag gissar, all Ni gör ert bästa.
Skräm. Lian tvifvel. Enligt det
protokoll, jag åberopat, har Borgareståndet vid
den förklaring Ölver sina privilegier, jag
nyss omtalte, fästat det af Ridderskapet
och Adeln redan förut, på förhand, som
jer otvunget, att Borgerskapets privilegier
i denna del ännu äro olörryckt beslåndande,
ty man har endast medgifvit något,
hvar-emot privilegierna icke lade hinder i vägen.
Frih. Och till de med näringen
förknippade skyldigheter räknar Ni äfven dem,
som näringen iakttager mot skrået, d. v.s,
mot sig sjelf___ de, icke skyldigheter,men
rättigheter, hvilka skråmännen, för näringens
skull, skaffat sig. Jag hade annars trott,
att näringens skyldigheter voro hennes
skyldigheter mot staten, och att med borgeli^
tunga förstods den tunga, som borgare
draga, icke den, som de pålägga, för att
försvåra inträdet i deras yrke och dess
ut-öfvande. Att man måste skalla för sin
näring, derpå har jag aldrig tvillat. Men att
läroår, mäster-prof och burskap skulle lå
namn af borgelig tunga, det var Er
förbehållet att läte mig. Jag trodde, alt om
sådant skulle duga till något; så vore det till
sjelfva näringens uphjelpande; men att hvad
som endast tjenar näringen sjelf till nytta,
ej kan innefattas uti dess tunga eller
skyldigheter. Det är derföre, jag trodde, att
man icke kunde syfta på bibehållande af
några sådana, verkliga eller inbillade
fördelar, då iiiän ertdäst talte om näringen)
skyldigheter. Än mindre kunde man sylU
på fördelar blott för näringens idkare
-jag tager Er på orden: Ihär är icke fråga
om personerna, utan öm näringarne.
Skräm. Jag åter tror,, alt hädanefter
som hittills ingen får idka borgerlig näying,
utan att Rafva genomgått lärotid,
förfärdigat mästerstycke, presterat examen o.^v.j
och alt hvar och en päringsidkare,
bthö-rigen anlagen, ej kau undgå att deltaga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
