Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de onera och Sfadäeös räti, som Innefattas
under ordet borgelig tunga.
Frih. Stadsens rätt skulle man dock
kunna utgöra, utan att hindras i åtnjutande
a£ den allmänna rättigheten till idkande af
all borgelig näring. Jag finner det således
icke mödan vätdt att tvista om riktigheten
al benämningen, då stadsens rätt föres
under onera, som kallas borgelig tunga. Men
när man nu ’deltager äfven i all stadsens
rätt, och likväl icke får utöfva den näring,
inan behagar; hvad har man då vunnit på
1810 års cöncessioner?
Skräm. Hvad man vunnit? Jo, att
livarje klass inedborgare, vare sig Adel,
Prester, Bönder och Landtbrukare,
Stånds-personér eller Tjenstemän, ej må uteslutas
ilrån rättigheten att få idka borgerlig
näring, enär de upfylla hittills vanliga
skyldigheter, och lika med alla andra burskap
ägande borgate deltaga i borgeliga onera:
ett förhållande, hvilket hittills ej ägt rum,
emedan man ansett borgare-rätts åtnjutande
incompatible med egenskapen att tillhöra
någon af de upräknade medborgare-klasser;
men häraf följer alldeles icke, att alla
författningar för burskaps erhållande och för
rätt till närings idkande, som ej har
af-seende på personens stånd, utan blott på
hans skicklighet, skulle-vara uphäfna.
Frih. Verkligeh ? Man har ansett
borgarerätts åtnjutande incompatible med
egenskapen att tillhöra någon af dessa
medborgare-klasser. Jag tror det äfven. Men så
har man ansett endast derlöre, att man
om borgare-rätt haft ett annat begrepp,
än det man måste göra sig, sedan den
innefattar blott den för alla lika öpna
rättigheten att idka borgelig näring. Ty om
den fordna borgare-rätten är incompatible
med egenskapen af Adelsman, Prest,
Ståndsperson; så är idkande af all borgelig
näring icke derföre incompatibelt med nå-
gondera af dessa egenskaper. Men just uli
omöjligheten alt förena borgare-rätten,
sådan Ni föreställer Er den, med
egenskapen af Adelsman och Tjenstemän, bör Ni
linna ett bevis, att med näringarnes
öp-nande för alla medborgare-klasser ej kan
menas blott rättigheten att ingå i dem
efter skrå-ordningen. Till ingen
medborgareklass, utom Adelns, födes man i Sverige.
Att alla klasser kunna idka näringarne, vill
dock säga, att man får idka dem, sedan
man redan tillhörer en klass, och med
qvarblifvande i den; ty att ölvergå från
den ena till den andra, har lika litet
varit förbudet, som att från början
bestämma sig för hvilkendera man velat. Som
nu den gamla borgare-rätten icke låter på
detta sätt förena sig med tillhörigheten till
en annan medborgure-klass; så kan
borgare-rätt af denna beskaffenhet ej mera
finnas.
Skräm. De betänkligheter, säger jag,
hvilka i anledning häraf naturligen upstå,
huruvida nu lättare än förr de svårigheter
må undvikas, som nödvändigt upkornrna af
sådanes antagande i handel och handtverk,
hvilka skulle förena egenskapen af flere
Riksstånd i samma personer, tilltror jag
mig ej alt en3 kunna försöka att
undan-rödja; och dem hafva de Femtio Äldste
öfverlemnat till Kongl. Maj:ls eget höga
eftersinnande.
Frih. De hafva gjort väl. När med
antagande i handel och handtverk förslås
uthållande af läro-år och det mera; då
upresa sig verkligen de mest efterlänkliga
svårigheter för Ädlingars, gamla Presters
och andra gamla Tjenstemäns antagande
uti de lofliga Skrålådorna. Får man åler
utan omsvep företaga sig: att drifva Jivad
näring som helst; så låter detta sig rätt
väl göra för dessa och alla andra slags
medborgare. Ilvad angår sådana, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
