Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledes icke innehåller någon anledning till
deras inrättande. Icke påstår jag likväl, att
anledningar derill saknats. De äro
temli-gen kända.
Skräm. Hvar och en skall befatta sig
med sin slöjd, men ej blanda sig i någon
annans, för att icke genom loekningen af
en utvidgad förtjenst inledas i företag,
dem han ej med noggrannhet skulle
kunna ntföra.
Frih. Ja, loekningen af större förtjenst
är en högst farlig sak! Om den lockade
vinner denna förtjenst; så är det derföre,
att han lyckas i yrket ___och då riktar han
sig och gagnar sina kunder, hvilket är illa
för hans medbroder. Når han ej
lockmaten; sa borttages den af andra, som
skickligare aro. Den lockade blir flat, ängslig,
kan hända ruinerad, hvilket är ganska illa
för honom sjelf____ och hans stackars med-
broder, som tagit vinsten, begråta säkert
hans öde och beklaga, att ingen
skråordning förekommit det. Seder, efter ert
föreställningssätt, en af skråordningen»
anledningar — visserligen stor för skrået, om
än liten för allmänheten.
Skräm. Allmänheten, som skall
be-tjena sig af arbetarens industri, är bäst
belåten dermed, att han icke sålunda lockas.
Frih. Ja, i synnerhet om den
skicklige utestänges från yrket och tvingas att
fuska’i ett annat, för hvilket han saknar
anlag, men hvartill han från barndomen är
bestämd och utlärd.
Stram. Ni vet, hvad allt jag har att
säga om skråns vigt, för nödig police
öf-ver mästare och betjening — -
Frih. Ja, man vet, atl ingen annan
police någonsin behöfver befatta sig med deinl
Stram. - - för undervisningsanstalter
inom hvarl yrke - -
Frih. Man behöfver blott 6 tili 7 år,
för att lära göra en sko.
Skräm. - - för den strängare ordning,
som lärlingar behöfva underkastas, livilka
tagas ur de lägsta folkklasserna och äro rå
och okunnige personer -
Frih. Ordningen är dock något hård,
i fall den ar strängare, än
Tjenstehjons-stadgan medgifver — och Gud vet, om det
skall vara nyttigt att hafva den strängare,
eller hvarföre icke samma ordning kan,
efter allmän eller särskild Tjenstehjousstadga,
vidmakthållas af ert mästare, som icke
lyder under skrå. Kanske derlore, att han
sjelf, vid inträde i håndteringen, icke
varit en så der rå och okunnig person?
Skräm. - - för ordning och disciplin
ibland Mästare och betjening, i brist af
års-tjenst, som ej kan äga rum - - -
Frih. Och äfven härtill hjelper skrå?
Det kan jag ej fatfa.
Stram. - - ändtligen för upsigfen i
sjelfve mästarne, alt de ej få tillverka pä
egen hand , innan de känna arbetet i grand.
Frih. Hura7 Äfven sedan manblifvit
Mästare, kan man hindras att arbeta på
egen hand? — Det var mig obekant.
Stram. Huru, genom alla dessa
anstalter, arbetet fås för bättre pris - -
Frih. Hvaraf, såsom redan sagdt är,
följer, att ingen kan täfla med
skråmästar-ne. Lyckliga verkan af skråväsendet! Säkert
har det då ändtligen uphunnit ändamålet
för sin inrättning och kan nu umbära allt
skydd mot täilan.
Skräm. - - huru fatliga arbetare, i
brist af skrå, skola sakna nödiga bjelpmer
del för sin rörelse, när de börja drifvaden
på egen hand.
Frih. Men med skrå skola de finna
alla nödiga tillgångar, äfven till mästerprof,
skådemästare» och em bets bröders
förpläg-ning, aigifter till lådan och h varjehanda
*J livilka äxo de lägata folkklasserna ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
