Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande tjenslemän.’ Der kan ej <jlet olofliga
ölverläggnings-ämnet om stegring
förekom-pia. Och huru skulle en förföljélse for
Lät tre h’dp kunna yttra sig? Eller kunde ej
detsamma inträffa, om än skrån icke
existerade?
Frih. Svårligen. Men om dylikt då
skedde; så toge man sig den friheten att
köpa varorne eller arbetet af andra, som
«j sammansatt sig, och som sålde för hvad
pris de kunde och behagade. Att förfölja
alla dem, som härom kunde talla, blefve
något för vidlyftigt. Ni torde väl kunna,
om Ni vill, begripa, alt allt sådant
förhåller sig annorlunda, då man har sina gifna
medbroder och kan utestänga alla artdrä.
Att conriivencen éj kan upgöras på
cmbets-eammanköinster, må så vära. Men det
förefaller mig likgiltig, livar den upgöres,
endast det sker.
Skräm. Men huru kan man påstå, alt
skråembetena inom dem sjelfva aldrig gjort
någon anstalt till odugliga
Iiandtverksarbe-tens casserande, eller till förbättrade
arbets-methoder?’Odugliga inäsferprof casseras ju
,©fta af Embetena - -
Frih. Jo, derpå tviflar ingeö. Önskligt
hlott, alt aldrig några dugliga cafeseras! Men
det var ej svar på frågan.
Skräm. - - ofta hafva Embetena
cas-serat arbeten, enär deras yttranden
deröf-ver på någons specielt förda klagan blifvit
iskadt; men utom sådane fall är saken ej
görlig: ingen besigtnirigsanstalt är här möjlig,
Frih. Således medger Ni dock, att
skrån icke hafva någon tillsyn öfver
arbetena. Det kan också ingen begära; det är
i sanning omöjligt. Rättelse efter anstäldt
ålal kan åter vinnas, skrån förutan.
Skråm. Ogrundadt ar det, att landet
förlorar i folk, genom det att arbetare
utvandra i hämmande land.
Frih, Deri har Ni ratt. Mön tillåt mig
anmärka, att någon lust till utvandring va]
kunde upkomma, i fall man här hade
tillfälle till sådan undervisning i en slöjd, alt
man deri upbuniie någon högre skicklighet
och kunde dermed försörja sig på fram-’
mande’botten, när man ser sig ur stånd
att här använda den till sin högsta
möjliga förmån.
Skråni. Helsosama, säger jag än en
gång, äro de författningar, som visa det
vara en grundsats i vår Riksekonomi, alt
ej öfverlasta näringarne med så många
id-kare, alt deraf deras förfall skulle
kunna befaras. ^
■ Frih. Täck för godt sällskap, Herr
Skråman. Jag har hört nog1 och svarat co»
för denna gången. Säkert är vår strid dock
icke härmed slutad.
r - ■ - — –––->■
Fecetesian*
Undersökning, huruvida brott och eVånii
befrämjas eller jörelörnmas genom dit
rådande fängelsesystemet.’ Jemte
k-sk vi fning am en mängd f änaelser i
Ens-land, Nederländerna ofh America, ylj
7’homas Fawell Buxton, Brittisk
Parlaments ledamot. Öfversättning från 4:de
Uplagan. Stockholm hos Olof Grahn,
1820; ‘20I sidor i 8:vo^
Denna skrift är redan känd genom
citationer i Allmänna Journalen för förl. år.
och vi få med nöje anmäla den såsom
utkommen på Svenska, i en ganska god
öfversättning. Hvem som äger ett hjertafof
medmenniskors olyckor, måste i-nteresssra
sig för ämnet; och det ar i före varande bok
behamlladt med oväld, fördomsfri forskning
brinnande nit för mUnskliglrbtens väl ock
enkelhet. Egentliga föremålet är väl de
Engelska fängelserna, sådana de varit och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
