Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del af lärlingens förtjenst och upmunlras
derigenom att bringa honom till duglighet,
fcin särskild räkning föres ined hvarje
fånge ; allt hvad han får, kläder, föda,
mate-rialier, till och med verktyg, föres på hans
debet; på allt hvad han tillverkar skallas
honom afsättning och han crediteras
derfor. I några af dessa fängelser får fången
före sin befrielse ingen ting Jyfta af hvad
han kunnat förtjena utöfver hvad som
åtgått för hans räkning; i andra får han
genast allt. Båda delarna ogillar Förf., och
med skäl; ty i ena fallet drifves han icke
af den mägtigaste fjädren till ansträugning,
utsigten till en snar vinst; i det andra kan
han på förhand lörstöra, hvad som vid
utgången ur fängelset ger honom möjlighet
alt begynna och fortsätta ett verksamt lif
på egen hand. Den rätta metlioden tror
Förf. vara, alt spara en del af fångens
fortjen st och lemna honom den först vid lös—
gilvandet, men att låta honom genast få
en del, den han kau efter behag använda
iill sådana beqvämligheter, som äro
förenliga med fängelsets reglar, till
anförvand-lers understöd o. s. v.
För att förebygga prajeri och
hindra hetjeningen att lemna fångarne dåliga
eller för dyra varor för deras pengar, har
xnan inrättat salubodar, der köpmän , som
i öfrigt halva ingen ting med inrättningen
att göra, vissa stunder på dagen liålla
varor till salu, och fångarne, under upsigl,
fa handla sina förnödenheter. Mathållning,
materialiers anskaffande o. s. v. äro på det
nogaste skillda från Vaktbeljeningens
befattning. Detta är någon ting, som vid
våra fängelser borde äfven iakttagas. Är
vaktmästaren tillika entrepreneur, så har
han en stor frestelse till underslef och
Unna ett vapen att misshandla fångarna.
Första regeln för fängelsets betjening
Hr den, att kroppslig misshandling aldrig
far äga rum. Här se vi ett förnämt löje
på en hop läppar. Den, som är van att
anse käppen för enda driffjädren i
administrationen och enda organen, hvarmedman
bör tala till fångar och i allmänhet den
lägre hopen, han kan icke begripa
verk-slällbarheteu af denna regel; han liar icke
begrepp om andra fångar än vära
förderf-vade och förhärdade, med ett ord, om
våra sådana som vi sjelfva gjort dem. ”All
disciplin,” skall han säga, ”måste
försvinna; med sådan ilathet kan ordning och
lydnad icke bibehållas inom ett fängelse.”
Och likväl har eu redan lång erfarenhet
bevisat motsatsen, bevisat, att just denna
utskraitade mildhet frauvbragt en så
utomordentlig stillhet och tmdergifyenhet, alt
dess like icke kan uptäckas i vårå aldra
mest barbariska tjufkällrax. Den som blott
sett en skola eller någon annan offentlig
inrättning, der en skall styra många, lian
måste också hafva gjort den observation,
alt mången, 90m varit barbarisk i sina
straff, varit föraktad och aldrig, fått
ordning eller lydnad;, då derernot den, i livars
ord och åtgärder icke framlyst den
ringaste stränghet, herskat oinskränkt och
hvar-enda underhafvande darrat för att
öfver-träda hans befallningar. Det ligger djupt
inplantad i menniskosjälen en känsla af ord»
ning., en vördnad för ett välde som
grundar sig på rättvisa och förstånd. Fången
lyder i de nu beskrifna fängelserna, emedan
han ser, att lydnad är honom nyttig, men
olydnaden skulle skada honom och förlänga
hans fängelse. Föreslåndarne hafva
nem-ligen d«n rättigheten, och pligten att till
nåd och fängelsetidens förkortning anmäla
dera, som visat utmärkt flit och
ordentlighet. Fian ser dessutom omkring sig likar,
soin arbeta och lyda; bevakningens styrka
ligger just i sådana fångar, som redan
genom arbete och den noggranna dieten bhf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
