Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifven ocli redan då i Italienska tidningar nflryckt
constitution, samt ännu en, som af Engelsmännen
blef garanterad vid nuvarande Konungens
åter-itällande och som stödde sig på äfveu samma
grundsatser, som den förenämnde, nemligen
personlig frihet, tryckfrihet, äganderättens helgd,
beskattningsrätt, Jury och ’Ministrars ansvarighet.
Sicilien vill icke veta af den Spanska
constutio-nen och fordrar ilen till den Engelska sig
närmande parlamentariska, hvilken Konungen gaf öu,
redan d& hau flyttade resideucct till Palermo.
Äfven där p& ön hadc cn orolighets-ande visat sig
hos trupparna. I Palermo hade gasningen stigit
till’ den grad, alt den af regeringen ditskickade
General-Uirectorn Naselli lopp fara att köras hort
eller misshandlas, och Bert, af Calabricn
påskyndade sin afresa. Ifrån Paris berättas, att iredan
d, ’t Juli i garnisonen i Messina salt up den
tre-färgade cocarden. Sicilien vill alldeles icke
emot-taga några lagar af Neapel, utan anser sig i många
afseeudci! såsom icke förenadt med eller afhängigt
af delta rike, nästan i samma förhållande som
Nor-lige till Sverige.
Afgjnrdt lärer vara, att revolutionen är ett
verk nf arméen och de bildade klasserna, Iivarförc
ock (so.tn cn tysk tidning anmärker) dc lägre
klasserna ännu icke blandat sig egentligen deri, utan
förhålla sig stilla, ingen ting gjort, utan blott
hurrat åt det, som är gjordt. Man liar anmärkt, att
de män, som stå i spetsen lor revolutionen,
G.iuu-tan och den nya Ministeren (Pepc, Carascosa,
Det-fico, Zurlu, Riceiardi, Fijungieri) äro- bland
landets första lärda och litteratörer.- Numera tvillar
man, icke, alt Cnrhonmi (Kolarnc)
hufvudsakii-gen verkat i bvälfningcn. (Ifrån Tyskland
kallas till och med Coustitutione arméen
”Curbonari-arméeU.’’) Den antagna national- flaggan består af
deras, färger, bland hvilka deti svarta beteknar de
utsläckta kolen, den rada, de glödande, och den
blåa sjelfv.-v lågan.
D.en Foi-dna Giornnlc delle due Sicilie,
sotn uu tagit namn af Giorrialc
Constitutio-nal, berättar, att, vi<l din allmänna
illuminationen af Toledogatan, På (liga Nuntiens hotel
utmärkt sig i pragt. Skatterne äro hämtade från
skeppen i hamnen, och liera kistor med guld och
silfver äro åter förda i land och nedsatta i
banken. - Del var Gi*n. Filaugiesri, som framträdde
för folket oi h gettum föreställningar förmådde det
att aftåga , då dot fordrade att se Konungen, som
i an&eende till sin höga ålder och sjnklrghet icke
knnde visa sig. — Alla Murats f. d. höga
embets-ruäu halva utan undantag blilvit återställda i deras
värdigheter ; äfven Begani, som i S15 ännu i
några månader försvarade Gaeta mot Konungen, —
Furst Cariati, som ankommit till Wien, skall
vara af den nya regeringen bestämd att där såsom
Ambassadeur aflösa Furst Ruflo. Blir interessant
att se, om han cmottngrs och erkaunes.
Scdnaste underrättelserna från Neapel äro af
d. 14 Julii. Dagen förut hade Konungen inför
Giuntau högtidligen besvurit coustituliouen. Det
fullkomligaste lugu herskade.
Norra Italien. Cifver Frankrike och
Tyskland halva kommit livarjoluinda rykten om
orolig-heter och märkeliga händelser älven i denna del
af halfön. Pafven skulle vara död; i Genua en
revolution hafva utbrustit och staden förklarat sig
för republik, gasning herska i hela öfra Italien;
många arresteringar ägt rum i Venedig; Franska
• regimenter marcliera mot gränsen q. s. v. (hvilket
sista doek af sedhaxe underrättelser ved erlägges).
Spanien. Cortcs’s arbeten Ibrtgå ostördt och
snabbi. Vältalighet har icke ulvieklat sig aS-vid
deras debatter (wu man knn gifvn detta namn åt deras
öfvcrläggningar), som vid Franska och Engelska
representanternas,, emedan- borj; icke varit af nöden.
En representation,. där partier icke finnas, som
föda bitterhet och gera stora talenters austräogning
nödvändig, utan där endas£ beslut fatlas, i lugu
enighet och efter blotta meddelande af
nplyanin-gar, förefaller oss icko så interessant, som de i
norra Europa hittills vanliga valplalsar för
passioner och olika interessen. Gm partier ock finnas i
Spanien, hafva de dock ieke ännu visat sig i
Cor-tes’s öfvcrläggningar. — D. i i Julii förelog D.
Mart. dc la Rosa tacksägelse till den afgångna
re-gerings-juntan. D. Moscoso ville hafva den
utsträckt till provincial-juntorna (hvilkas görouiål
äfven uphört) och Lconska arméen. D. Arispe
trodde, att man borde väl upakjuta den säkerligen
förtjenta tacksägelsen, till dess man undersökt en
juntas handlingar, hvilken haft hela rikets ärendrr
utider sin förvaltning. Rosa’s motion blef också
förkastad med 74 röster inot 7a. — I anledning afj
ilera förolämpningar mot Cortes i allmänna blud,
har väl fråga upstltt om förfatlarnes inställande
inför skranket; men dc ilesta deputerade furmo
sådant obehörigt, då censurjuntor och domstolar
finna». — I sin framställning af budgetten har
Fi-nance-Ministern väl ickc uttiyekefigen nämnt
något om statsskulden; men ändock låtit märka, att
bela skulden till Holland borde erkännas, utan
St-skilnad mellan de lån, som blifvit gjorda 1807 och
18i5, — D. 12 sysselsatte sig Cortes med bildande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
