Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggaren, alt han synes oss ganska
oskickligt hafva sammanblandat
statshvälfningar-nes sak i allmänhet med republikernas, dem
han så ganska väl kunnat gifva lill spillo,
utan att på något sätt behöfva gynna den
utnötta jargonen om mognad och om våda
i all brytning af våldets fjältrar.
Om betänkligheter någonsin skulle
finnas för sanningens Iramläggande; så borde
republikernas sak, änskönt den vore sann,
synas betänklig att försvara i närvarande
tid, då utbildandet af de republikanska
anlag, som europeiska folkslagen påstås äga,
skulle uptaga de krafter, som fordras till
denna monarkiernas fullkomning, hvilken
just utgör det stora politiska föremålet för
tidens karakter, hvars frukt lör
mensklig-heten, så påtaglig genom fullföljande af delta
värf, skulle blifva så högst tvifvelaktig , i
fall detsamma öfvergåfves, för hvilket annat
som helst. Sluta sig till Konungarnes sak
är nu, efter allt vårt begrepp, vilkoret för
den högsta möjliga verksamhe.t till folkens
väl, ehvad den högsta fulländningen af
folkens tillstånd må komma att stanna i den
ena eller andra statsformen.
Men långt ifrån att äska någon
eftergift af sanningen, långt ifrgn alt offra
hennes åt något annat intresse, erkänna vi af
allt hjerta, att hon tillhörer alla tider och
att ingen betänklighet är nog stor att
berättiga till hennes förtigande, när helst hon
erbjuder sig att uplysa oss. Den väg, hon
leder, måsle vi ovilkorligen vandra. De
offer, hon fordrar, kunna icke sparas. Är
det hon, som försvarar folk väldets
republiker ; så måste de konstitutionella
monarkierna falla med de despotiska, och den
republikanska andan äga kraft nog att uthärda
striden på en gång mot dem begge och mot
sina egna förvillelser, hvilka äro hans
kanhända farligaste fiender.
Att detta årets stora revolutioner (Spa-
niens och Neapels) varit de lättaste segrar,
friheten någonsin vunnit, torde lika litet
kunna bestridas, som det kan påstås, att
friheten någonsin vunnit dem mera
fullständiga. Föreslällom oss en urartad republik,
som behö t samma omskapning. Den
olig-arkiska liga, som förtryckt friheten, skulle
här icke suttit lös och iörslappad, beröfvad
alla andra vapen än den forblindelse,livari
hon lyckats att hålla en bedragen monark.
Hon skulle ej fallit förlamad af en enda
ljusstråle, en enda kraftyttring af folket.
Hon skulle med yttersta förbittring och med
hela spänningen af friska jättekrafter
lasthållit sig i sin besittning, stått till sista man,
sållt till högsta möjliga pris eli 1 if, som
endast kunnat användas tjll Jiämd och ej haft
att vänta någon forskoning. Striden skulle
blifvit en sådan, som vanligen slutar med
despotism, då det sönderslitna samhällets
alla krafter äro uttömda, ajl
medborgliganda slocknad och hoppet utdödt i ailahjerlan.
’ (Forts. c. a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Neapel. Lukasotn i Spanien straxt dier re-
volutionen, så äfveii har, inga märkeliga
händelser; allt går sin jemna gång; folket ar »lilla och
gladt; regeringens .bemödande synes vara alt
up-iylla sina löften och folkets önskningar;
Riksföreståndaren visar sig mycket på offentliga platser
öeti spektakel och emottäges med högljudt bifall.
Financernå förbättras och Neapolitanska penningar
stiga i värde på främmande handelsplatser. Det
synes troligt, att den nya edustitutfonen icke si
mycket blifver en afskrift af den Spanska — ehuru
denna nu på hög befallning öfversättes och
tr)c-kes — utan fastmer blott stödd på ’ samma
grunder med den. S5 mycket vet man, att vår
kommer att stadga tvl punkter, som ej finnas i den
Spanska, nemltgen fullkomlig religions-och
tryckfrihet. Man undrar imedlertid, hvarförejust
denna constitution blifvit begärd och antagen, d§ man
hade cn redan Sr 18»5, S den mot norra Italien
tågande armeens vägnar, af Generalerna C-arascos»
och Pighatelli Strongoli fordrad,, af Murat med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
