Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manliet icke mera Ömhet för folket, eller
försakelse; men det, som under despotier
måste becirifvns genoin konst att fånga och
leda en, måste här bedrifvas genom konst
att fånga och leda en massa. De som
för-stodo det, de som kunde köpa sig ett parti
och en pluralitet bland representanter, de
som kunde utfundera nya beskattningssätt
och nya källor till inkomster för
statskassan, de voro stora statsmän.
Gör man sig deremot reda för, hvad
en sann statsman är; så finner man, ati alla
de upräknade egenskaperna äro bland dem,
som han icke behöfver, för att värdigt
bestrida sitt kall; men som han eftersträfvar,
då han anser sin plats för sin egendom,
den han vill behålla så länge som möjligt,
och sin bestämmelse att endast arbeta för
utvidgande af Kronans magt och inkomster,
icke för folket. Om han icke lika nöjd
lemnnr sin plats, som han tog emot den;
om han tager emot den , al annat skäl än
det, att hän tror sig i stånd att der uträtta
något godt; då är han icke värd att komma
dit. Man bör betrakta sig blott såsom
medborgare , och sin uphöjclse endast såsom
fyllandet af en pligt, icke såsom en vinst
för sig, i annat afseende än så vida den
ger honom tillfälle att verka för det rätta
och sanna. Mängden af statsmän ernottaga
sina embeten med orena händer och anse
det svåraste dervid att! erhålla dem.
Der-löre blifver deras förvaltning en väfnad af
intriger och elände, ehuru mången bland
dem är utrustad med egenskaper att göra
något ädelt och stort.
(Forts. e. a. g.)
Småsaker.
(Forts, från N:o 6g.)
Anmärkaren erinras vänligen, att han
uti 101 §. af Regeringsformen kan få un-
derrättelse, hvilka mål som höra till
Riksrättens befattning. När han härom hunnit
uplysa sig; skall han icke mer filosofera
ö:ver frågan, huruvida det är nyttigt eller
skadligt, att denna Rätt pröfvar och ändrar
Högsta Domstolens belut;ty han skall
finna, ati sådant hos Riksrätten aldrig kan
komma i fråga. Han skall se, att Högsta
Domstolens beslut, hvilka enligt a3 §. Reg.
förm. utfärdas i Konungens namn, tj
äro någon ändring underkastade, ocb all
Riksrätten endast äger döma öfver Högsta
Domstolens Ledamöters och Konungens
Råd-gifvares embetsfel, när dessa af
Konungens eller Ständernas ombud åtalas.
Måtte de, som höja sin rÖ3t inför
folket, icke alltid försmå bekantskapen
med landets lagar och statsf örfattning!
Folkets allmänna afsky för denna bekantskap
ar visserligen en god ursäkt; och vi tro
till och med, att man mycket sparsamt
bör visa någon kunskap i ett så allmänt
föraktadt ämne. Men sjelfva konsten är
icke tung att bära; och det skadar aldrig,
att man genoin henne bevarar sig (rån
misstag, med samma sorglä llighet, som
man undviker att visa sin kuuskap.
Al-draminst bör Anmärkaren glömma detta,
när han någon gång mer med llit
företager sig att vara juridisk granskare!
(Forts. e. a. g.)
UTLÄNDSKA NYIIETER.
Aeapel. £■ Tysk i Rom har gjort sig
qvick och yttrat: ”om gasningen i Neapel är vin-,
sur- eller törruttrtelse-gäsning, kan jag icke »äga."
Allt tyckes dock bevisa, att i Neapel åtminstone
icke, såsom i vissa andra tand, all gasning redan
är förbi och endast politiska matkar kräla i
djupet af carcasseu. Neapel symes lugnt och
kraftfullt utbilda sig Vissa spelande och öfverspindi
idéer åtfölja väl alltid den nyvaknade friheten ocb
känslan af eget varde ; så hafva t. ex. de flesta
rikets provinser, såsom det berättas, begynt tänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
