Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
linnnit uti iitöfningen af sina respective
skyldigheter. Systemets physiska, intellectuella
och moraliska företräden framlysa ock
of-veralll omisskänneligen uti elevernes friska,
glada och helsosainma utseende, uti en
förvånande hastighet i fattning och lramsteg,
i tilltagande kunskapsbegär, i goda anlag
till rediga begrepp om rättigheter och
skyldigheter, i vördnad för religionen, samt
lydnad och tillgifvenhet förlagar, föräldrar
och lärare.”
Pag. 526. ”Till hvilken grad den allmänna
uplostran varit försummad före opkomsten
af närvarande inrättningar, kan inhämtas af
liera autenlika upgifler. P. Colquhoun, Esq.
LLD. uti sin år 1806 utgifna bok, Treaiise
on Idigence, upgifver summan af
populationen i behof at undervisning till 1,750,000.
Vid en sedermera år 1814 eller 1815
företagen noggrann undersökning, skall
befunnits i London 1120,000, och tillsammans
i England och Wales, hvars population
beräknas till något öfver 10 millioner, 5ooooo
i saknad deraf. Genom de i sednare
lider tillkomne Lancasterska, Bellska och
Söndags-Skolor, liar nu mera delta antal
till den grad förminskats, att, om de
lägre folkklasserna fortfara alt, med samma
lifliga begär, hädanefter som hittills,
begagna alla dessa tillfällen till undervisning, skall
England inom 20 å 3o år framställa en
förvånande talla af en allmän Moralisk och
Intellectucl kultur.”
Interessanta äro upgifterne om
systemets framgång i Frankrike, Ryssland,
Grekland, DaiTnemark o. s. v. I Tyskland
synes det deremot halva vunnit föga förtroende.
Pag. 37. ”Predilection för de (lera utmärkta
uplostrings-methoder, som finnas inom
landet, och må hända alldeles egna åsigter,
hafva förledt en del litterati, att anse
undervisningens inechanism snarare fjetlra, än
befordra en fri utveckling af förstånds-för-
mögenhelerna,’ som bör vara sjelfva
UTs-principen i alla uplostrings-systeine.r.
Följande korta utdrag utur ”yJllgemeine
dcut-sche Real-Encyclopdclie fur die gebildéten
Stände” torde bäst uplysa huru man
bedöm mer systemet. ”So hat, säger
Författaren, de un England, Frankreich und das
vornehme Europa uberhaupt ein
Lehrsy-stern, dessen todter medianismus iu
De.utsch-land schon seit 5o Jahren geäditet und
durch bessre Methoden zur u uhren
Men-schenbildung verdrängt worden ist, mit
ei-nem Enthusiasmus aufgenommen, der eine
gäntzlidie Unbekanntschaf t mit den Fort—
schrittm der deulschen Pädagagik und mit
dem Geiste der Pestalozzischen
Erziehungs-idée verräth. Deutsche Dorfsdiuhneister
leisten jetzt mehr fur die Geistesbildung
ihrer Schuler, als Lancaster und Bell, und
kein Deutscher, der das einheimische G ute
kennt, kan au f den Einfall kommen , uns
eine Schuleinriditung zu enipjehlen, die wohl
zur Civilisation des Pubcls in Englund und
Frankreich brauchbar sein mag, aber, u>o
Men sch en und Christen gebiidet werden
sollen , unzulänglich und zweckwidrig ist."
Att Pestalozzi deremot sjelf hyser en
bättre tanka om systemet, ses af ett utdrag
af det bref, som Förste Läraren vid
Pe-slalozziska institutet i Yverdun skrifvit till
Secreteraren vid Brittiska och Utländska
Skol-societeten i London, och som Förf.
infört på Engelska (pag. ioö), men som vi
här vilja öfversätta. ”Underrättelsen om till—
”varelsen af en Brittisk och Utländsk
Skol-”societet, som Ni meddelt Hr. Pestalozzi
”och, genom honom, de vänner, som
om-”gifva honom, har varit synnerligen nöjsam
”för oss alla; ty älven vi äro öivertygade
”af erfarenheten, att det stora och goda
”lyckas endast genom förenade bemödanden
”af sanna menniskovänuer. Hr. Lancastcrs
”undervisningsmetliod har länge varit oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
