Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedom af ämnet, som Redactionen af
samma tidning kunnat förskaffa sig, och icke
på någon kännedom, som hämtas ur den
Kongl. Resolutionen. Det har således ej
heller ingått i grundläggningen af denna
nådiga Resolution.
Hvad Herrar Granskare på detta sätt
förskaffat sig, ’är likväl ingen ting annat,
än den underrättelsen, att alla Hemösands
invånare f örenat sig om ett sådant utgö-r
rande af båtsrnanshållet, som sagdt är.
Denna underrättelse , hvariill källan dock icke
upgifves. vilja vi antaga, om så behagas ,
utan vidare bevis. Deraf följer då, hvad
?i redan anmärkt om Wexiö, att 6tadens
upbördsverk (fördelningen af dess utlagor)
kan upgöras eller invånarnes godtfinnande,
och att sjelfva grunden för de utskylder,
som på detta sätt fördelas, måste sökas
annorstädes. Att en förening stadens
bor-gerskap eller invånare imellan skulle i
Hera-ösand kunna minska stadens allmänna
skyldigheter, är lika omöjligt, som att de i
Wexiö skulle ökas genom en sådan
förening om sättet för deras utgörande. Om
båtsraanshållet i Hernösand varit från
början lagdt på borgerliga rörelsen; så skulle
det icke berott af närings-idkande
borgerskapet att genom en öfverenskoramelse 6ig
imellan flytta detta besvär på sin jord och
hus, för att sedermera få andra ägare af
jord och hus förpligtade till deltagande deri.
Har samma tyngd i Wexiö från början
legat på staden, följaktligen på dess jord och
grund; så kan en dylik förening om dess
öfverflyttande på borgerliga näringen och
upbörds-verkets in.rättande derefter icke
rubba skyldigheten för stadens jord och grund
att ytterst häfta för båtsmanshållels
-utgörande.
Herrar Granskare påstå, att
bålsmans-vacance-afgiften i Wexiö aldrig utgått af
aunat äu öretal, eller i mån af borgersbape.ls
taxering till tronö-utskylder ’och afgifter
för borgerlig näring. Detta påstående är
icke taget ur Kongl. Maj:ts nådiga beslut,
som härom endast innehåller , alt
båtsmans-hållet (för närvarande) är fördelådt efter
örotalet. Men om ock Herrar Granskaro
skulle hafva rätt; så hafva de lika litet
svarat på frågan, hvilken icke är, huru
vacance - afgiften längre eller kortare jlid
utgått, icke ens huru sjelfva
båtsmans-hållet ända från dess början (som var förr
än vacance-afgift upkom) blifvit utgjordt,
utan endast, yi uprepa det, huru denna
börda i sin uprinnelse varit staden pålagd.
Härmed förfaller afven det skal, som
skall hämtas från förhållandet med extra
båtsmans-rotering för Wexiö stads jord.
Denna så kallade fundations- och
donations-jord har år 1811 blifvit belastad med
9 extra båtsmän. Nå väl, hvem
underhåller dem ? Utan tvifvel stadens jord- och
husägare, således, till den ojemförligt
största delen, detta samma stadens borgerskap,
som vållade jordens extra roterande genom
«in upgift, att bålsraansvacance-afgiften var
ett onus, hvilket åtföljde borgelig näring,
och icke hus, tomt, röstetal,
donationseller futidationsjord. Hafva vi rätt i hvad
vi hittills anmärkt, alt upbördsverket, om
än af borgerskapet sjelft ansedt såsom en
beskatlningsgrund, dock ej kan vara det, och
således ieke befria stadens jord från de
densamma ålagde skyldigheter; så torde vi
kanna fråga: skall denna borgerskapets
ogrundade upgift till dess egen skada blifva mera
grundad derföre, att den redan förut tjent
att ådraga borgerskapet en tyngd, som det,
genom uplyaniag om ett annat förhållande,
skulle kunnat undgå?
.Uti beslutet angående Wexiö återstår
ett 6käl, som Granskaren ej funnit godt att
begagna eller försvara. Derigenoin, alt
sat-dens husägare deltaga i inqyarterings-skyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
