Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
digheten och éfler dera* jordändelar uti
skjutsningsbesväret, sagas de upfylla de uti
1810 år6 Kongl. Kungörelse bestämda
villkor för besittningen af hus och
tointistä-derne. När denna nådiga kungörelse
ålägger skjutsningsbesvär, inq.vartering och
båts-manshåll; så har den, som är skyldig att.
deltaga i alla tre, icke upfyllt sin
skyldighet dermed,, att han deltager i de två*
skjutsning och inqvartering. Imedlertid hade
det lika väl gått an att förfäkta detta skal,
som de öfriga, i fall de alla äro lika goda.
Man gör sig uti en not betänklighet
deraf,, att då borgerskapet öfverenskommit
om ett visst sätt till utgörande af sina
one-ra, hvaribland räknas
båtsmans-vacance-a£-giften (medgifvet således, att blott
öfver-enskommelse är grunden för upbördsverket)
det skulle vara orimligt’, att, för hvarje gång
«n egendom till annan än borgare
försåldes, undantag från en sådan
öfverenskom-inelse skedde. Denna betänklighet förfaller
likväl tydligen, när man föreställer sig den
lätia utvägen, att på en gång uphäfva
nämnde öfverenskommelse och göra en ny
fördelning, hvarigenom vacance-afgiften lades
endast på hua och jord, då. följden: blefve,.
att hvarje fastighetsägare, (borgare eller
annan), utgjorde sin gifna lott. i besväret efter
ägande tomt, och ingen rubbning vidare
behöfde göras vid ombyte af ägare.
Svårare måste det i alla fall blifva att-i
Hern-ösand, om vacance-afgiften der utgår både
af. borgerlig näring samt hus och jord
gemensamt, utmäta andelen i detta, besvär, för
hvar och en husägare, somåcke är borgare,
o,ch som således deltager deri blott för hus
ogli jord, men icke för borgerlig näring. Herr
Netzels upgift, att det ufgöres till hälften
af hvardera, sknlle kunna kallas enlösligt
framkastad upgift i och det med något
större skäl, än han så benämner ett omdöme
af oss om sjehva lagtillämpningen i ämnet..
Sådant är vårt fgrsvar. Man dörae nu,
om det är straffvärdt, att vi vågat kalla
uppenbart, hvad vi på detta salt tro osshafva
ådagalagt, nemligen att förhållandet med
båtsmans-roteringsskyldigheten i Wexiöocli
i Ilernösand cir lika. Skulle det, icke deslo
mindre, möjligtvis vara olika; så hafva vi
åtminstone visat, alt våra motståndare icke
uptäckt* hvari denna olikhet ligger, saml
att de grunder alldeles icke gälla, hvarmed
man velat bevisa den; och vi våga tro, att
man ej heller döljer hos sig sjelf någon
kunskap härom, då. man företager sig all
göra allmänheten, reda för saken, ehuru
svårt vi må hafva att föreställa, oss, det den,
som föredragit henne inför Konungen,icke
sktdle gjort, sig sjelf all nödig reda, innan
han gick att. tillstyrka så.olika beslut i
samma ämne..
Äfven vi hafva med vära
anmärkningar fön ingen del velat kasta skugga på
någons, af sigter eller tänkesätt’, ty hvad
gemenskap har väl sådant med saken? Ma
alla vara så fria som vi från fruktan och
förebråelse! Vi anse också visserligen
misstag uti hvad äihne som, helst möjliga och.
uti invicklada ekonomiska besvär sinål
ganska ursäktliga, ehuru vi för vår del icke
funnit denna fras lämplig på förevarandé
fall, som synes oss ganska litet invickladt,
ja tvertom nästan lika enkelt, som vigligt
och verkande på en talrik corporations
närvarande och framtida rättigheter. Till och;
med våra motståndares förfarande
förutsätter, att saken skall vara. tydlig och klar;
ty. huru omenskligt annars,, att döna oss
till så alfvarsanii bestraffningi. fall vi
misstagit oss !
Vi tillåta oss aldrig anmärkningar
öfver småsakers eller mörka och
tvif-velaktiga frågors behandling af
embets-myndigheter, emedan sådana ämnen, dels
icke. ära af medborgligt interesse och dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
