Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mycket tidigt upstod en sed ail med
grannlåt, processioner, måltider o. s. v. .utstofTcra
allvarsamma stats-ärender. Då beholdes alt
yeta, i livad ordning man skulle rangera
sig j och mari föll på idéen om.rang.
Detta kunde yara lika oskadligt som lustigt;
men rangen smög sig ur processioner ooh
måltider in det allmänna lifvtet, och
mången narr, som ické var aktad äf nagbn,
pre tendera de anseende pch företräden i
hvar-dags-omgängct, ergedan sjumpen gett
honom dém i processioner. Rangen fastades
vid mångahanda saker, börd, ernbeten ,
ålder; och derig.noin ‘hände sig, att, då
flera önskade rangen, än som kunde t. ex,
få embetena, hegynte man utdela falska
embeien, namn af embcLe, d. v. s. titlar.
Defaf hände äfven , att man önskade allt
jämnt påminnas om sin rang och sitt
företräde , emedan dessa utgjorde ens enda
värde och inäri utan dem hade
skolat,sakna allt anseende _ och sålunda begytttes
att uprepa titeln i stället för conjugaUyneiTs
andra person. ,.
På intet ställe har delta ofog stigits!
högt som i Sverige. Vi kunna skryta ined
den vidlyftigaste rangordning, de
talrikaste titlar och titulerad’e, den skarpaste grärts
mellan Högtbetrodde inan, Tromän, TPrp—
I tjenare och olitulerade, den oinskränktasle
vördnad för och det idkeligaste bruk af
titlar. Man kunde säga, att många
ämbeten blifvit inrättade endast för rangens och
titelns skull. Andra länder äro iéte ,sa
lyckliga, atti haf.va invånarne och deras
värde så väl och beslämdt graderade; oéh
’ det är besynnerligt, att dé kiinnat kotinma
till någon ordning och stadga inøm sig. I
England t. ex. finnes väl en gammal
rangordning, om hvars ofullkomlighet man
imed-lertid kan döma defaf; att ingen
militär-grnd finnes uptagen, mer än öiverstar, och
dessa ganska långt ner. Der brukas den
också icke i. hvardagslag, •ck
oförskämdheten går så långt, att t. ex.
Lord-Cantzle-ren, som är N:o 2 på rangordningen, får
i vanliga omgänget livarken högre titel
eller djupare bugningar än hvarje annan Lord
^eller också alldeles inga, om han ej
besitter de egenskaper, att han finge dem,’
äfven om han icke vore Lord-Canizler).
Det är endast då han sitter på sin ullsäck,
som lian blir påmind om sin höga rang.
En Minister i Frankrike heter Monsieur
och Vous, såsom hvar och en annan, och
i omgänget hedras och framsättes han
endast citer sill värde och sina talenter. I
dessa länder liar man den besynnerliga tron,
-att människa är menniska, och att embetet
•icke hänger vid, längre än det utöfvas. Ett
Råd heter Råd, endast så länge han är det;
så snart lian uphört att vara det, träder
,han tillbaka j den ranglösa och olitulerade
hopen tios, oss deremot behåller elt
aftalt Råd sin rådsrang och värdighet, så
lähge ‘lian Icfver.
Rangväsendet har gått så långt, alt
mången tror statens kraf vara fyllda,
oordningar afskaflade och styrelsens blister
botade , om blott rangordningen förbättra».
(Ports. e. ar. g.)
UTLÄNDSKA NY H E T ER.
Portugal. Äfven dette rike har följt tidens
inägljga ström, dragit nytta af sina grannars
erfarenhet «eb förklarat sig constitutiouelt. Staden
iPfUftö gaf signalen. Den a3 Augusti var redan allt
•öfyerenslujinijiet mellan dervarande crvila och
mi-iit i; a, autoriteter, och följande dagen kl. 4 om
{Utyrgönevi förkunnade Costellct vid Douro-flodcns
utlopp, med Kongl. salut, den till Portugals
befrielse bestämda dagen. Trupparna trädde under
igevärQflicerarne bildade ett Militairc utskott och
utläidade tvl proklamationer till soldaterna,
hvil-ka npmanades till prdningcns bibebSIl.indc och
hämmande af anarchiens utbrott. ’’E*r Koonng Johan
Yl^” hette det, ’’god, mild oclrvänaf sitt Honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
