Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då opinionen en gang biir tkjn makt,
som styrer veriden; skall han icke göra sig
gällande genom grymhet och hårda
exempel. Hvad som gör sådant, är en annan
makt än opinionen, hvars verkningar
måste vara fria från all misstanka om
ensidighet. Yi kunna ej förestalla oss en
opinion, som yttrar sig genom straffdomar.
Hon är en andekraft. Så snart hon
skapar sig i form och nyttjar jordiska yapen,
förvandlas hennes väsende.
Anstalter till bildande’ .af ett allmänt
omdöme blifva aldrig annat än anstalter till
allmänna omdömets missledande. En
domare, som utsattes för verkan häraf, är mest
af alla att beklaga. Ingen allmän
upmärk-samhet räcker, att följa enskilda
rättegångar — hvilket allmänt omdöme skall då
göra domaren rättvisa? När do, soth icke
känna grunderne för hans .domar, oj dess
mindre måste döma, huru rättsinnig och
nplyst han är, måste de förmodligen
öfver-lemna sig åt rykten och prat, som hafva
sitt forsla ursprung Irån parterna, hvilka
blifvit dömda. Ju längre detta prat hunnit
från delia ursprung, desto sämre har det
på vägen hlifyit _ och man finner, huru
rent det kan hafva utgått från sjelfva
ursprunget. Tryckta rätlegångs-handlingar,
! den enda goda utvägen, utkomma sällan, och
ännu mera sällan äro de nog märkvärdiga
; eller interessanta, för alt blifva så mycket
, lästa, att derigenom npkommer någon
ail-j män opinion. Räti många af dem kan man
icke hinna enkom .studera , från den stund,
urtan är invald i opinionsnämnden, tilldess
man ger sin röst.,
p Hvem som kan få en rättegång — och
, det är xäll mången ___ kan väl vara lika
litet nyfiken, som livar och en annan, att
veta, huru den är sinnad, af hvilken han
skall blifva dömd, i fall det icke gagnar
honom att veta det. Han kan .då, omsmä-
dclsen uphäfver sig njot, någon af: dessa
män, hvilka, kunna blifva hans domare,
lika lättsinnigt som hela hopen följa med
smädelsens ström och bidraga att göra den
till allmän opinion, ritan all undersökning
om dess grund och utan slit återhåll, af
tanka och förnuft. Men yet han, att det
någon gång kan gagna honom sjelf, att ha«
skaffad sig verklig uplysning om don
mannens offentliga karakter, sorti han ladlar;
så är det troligt,.att hans lättsinnighet
minskas och att han Jbjuder till att vara
rättvis. Mindre skrik och mera undersökning
■Öfver ,yåra domstolars i åtgärder skulle då
blifva frukten af ett sådant allmänt interesse
för en sann kunskap om domares
karakterer. 1 samma mån skulle man af dem
kunna begära större aktning för allmänna
omdömet.
Den 1enskilda f ördelen är då utvägen
att-väcka detta allmänna interesse, denna
större samvetsgrannhet i: oradöihen öfver do-*
mare, denna större aktning af dem för fel-:
kets tänkesätt. Frågan är nu: hvilken en-»
skild fördel skali det blifva, som man kan
hämta från bekantskapen med sina domares
karakterer? — Vi kunna icke länka oss
den, så länge parter ej hafva en rättighet
antingen att välja sina doinare, eller at t
utesluta någon ibland dem. En part, som
tror sig hdfya rätt, kan ej till domare
önska sig andra, än’de redligaste och mest
uplysta. Den, som tvillar om sin [-rätt}önskar-] {+rätt}ön-
skar+} visserligen icke att heldre lemna den
i onda än goda händer. Endast den som
vet sig hafva orätt, skulle kunna önska det;
men äfven han skall, i de flesta fall, frukta
att göra det. Man litar icke gerna på den,
som kan vinnas; ty vederparten kan
också-vinna honom. • . n .
Låta parter välja sina■ dAmdrtr har
derföre varit lagstiftningens törsta tanke.
Dmna tanke torde innehall* Iden yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
