Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjlighteteri af en doröåremafct, sorrf kän
vara sjelfatändig* utan att vara vådlig. Vi
tro icke , ait den första enkelheten nu mera
iir användbar eller kan bibehållas,
annorlunda än som svenska lagen Ivar den , då
det stadgas, att parter, när ide derom
sämjas, äga utse gode män och utfästa sig att
nöjas, ät deras slut. Denna utväg hanlagen
bordt godkänna och åtagd sig att’ hålla i
helgd skiljesraännens domar. Mera har ia^
gen icke kunnat göra. Allmän uplysriing
har icke med jemna steg följt samhällets
utbildning, och än mindie har en
derige-nout aUt mer sig invidtlandb lagstiftning
kunnat följas af irihhän lagkunskap. Häråt’
har måst upkömtna brist på oplyste och
lagkunnige skiljesmän iför alku särskilda
Avi-ster. Man. har» varit nödsakad.’att inlora
en corps af domare, som skulle g’orn
lag-kunshapch tdl sitt’syrke.’ iQnT uplynningens
tillrest kan^Ateirlöra lagame till enkelhet räå
»kiilfp déti iekebrura Omöjligt att’
åtorkomma till det: gaiijla och sätta juryinch till
4 .Mg i alla tjaåcer. Till dess måsrit
dorn u re befat f n i n g ert fortfara att vara el t
sär-skildt yrke, lagfarenIveten ett särskildtjbtU-:
dium;’och utvägen för parter af t låta; sina
domare bero. af sitt val kan ej blifva. någon;
■annan,r än, alt hvlardcra parten Jår utesluta
mågen, ibland dem.
Därigenom skulle ingen part återvinna
den i g atu la lagstiftningen åsyftade
naturliga rättigheten att, till hällten med sin
motståndare, inkälla till domare de
personer^ ban helst ville. Men han
måste’trösta sig häröfver vid den tanken , att! en
rättegång nu är en medhofglig angelägenhet,
mer än forntidens rät tegängar det. voro-. Hvar
•ch en mås fe uu i allt gilva mera åt det
allmänna, äu som fordom beholdes; Dessa
af, stalen tillsatta do måre, åt hvilka man
:nÄdgas öfv-erleinna sin sak, utbildas och’
qvarkaikts vid sin bestämmelse derigenoin1,.
att Irvarje part! bland ’dénrt utmärker en
eller flera, af hvilka han vill eller icke viil
dömas. Derpå- vinner rättvisan i så många
andra rättegångar, att ingen enskild må
vägra att dertill t sin mån bidraga.. Hvad
allmänhetens ögon här se , är tiHlörlilligare,
än hvad allmänhetens öron hört skrikas af
lättsinniga , som ej vårdat underrätta sig.
Den opinion, som ulvoteringarne bilda, blir
rättvis; att förakta denblir omöjligt.
Vi skulle, tro det vara tillräckligt, om
én ledarirötr finge’ äf Ii vardera parten
utvo-féra*. Ingen;part borde: varai skyldig alt
begagna, denna rättighet,- om han ej; ville,
Det vore. besynnerligt, mm -icke detta skulte
hos domare väcka nit för deras pligter. Alt
aldrig.bJifva af «åg©n part utve-terarf, lunk
d<l ingen vänta sig. Men att o!ta blifia
det^i eller alltid blifva rfet af dem, som
hade käft, skullel vara en mtmärkning, sonr
man it längden iokeigerna kuiidé uthärda. _
Den,Vsoig hlefve på utlotta. sätt’ utmärkt,
skulle blifva en varnagel. för undra. Hvem
som ägde förtroende , skulle nödgas spänna
sina ktafter, för att behålla, det. fel vila på
sina lagramskulle, icke blifva någons
anspråk. Vaka och arbeta, för sin reputation,
eller ock upiipm att.- Vara domare ______ aldrig
förhärda sig i ensidiga begrepp , aldrig trotsar
förnuftet, för. att icke låta rätta sig —
sådan blelve då ordningen för dagen,
4 Det heböfvier ioke påminnas, alt fråga
ej kan vara om sådana Under-domstolar,
der ioke’fera lagrarna ledamöter finnas, som
äga sätei och stämma. Också skulle vi tro
det vara no.g, onv förslaget vidtages vid
Öfver-ratterny ocli Konungens Högsta
Do»>-stok Att tillhålla de lägre instans erna- till
deras pligter, bör vara lätt-, endast lag*
skip ningen blir allvarlig hos de högre, som
skola döiua örver de andras fel. ________
Och gtfliohv detta lätta medel, denna
obetydliga förändring i vårt rättegångssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
