Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8l.
1820.
®©«3&3rø&
-W*
• v»"
IMåndagen den 9 Octcfber.
Sine ira1 studio et metu.
’Något om Domaremallen.
(Forts, och slut fr. "N:o 80).
J^JLd parters rätt att icke dömas af
någon, som de ej kunnat utvotera,
skulle’Ne-dre Justitiæ-’revisionens betänkanden -ej stå
väl tillsammans, ehuru de icke räknas
såsom vola. Man lärer också vara temligen
ense derom, att dessa -betänkanden tjena
till intet annat, än besvar för Revisionen
och lidsutdrägt. Om hvarje
Revisions-se-kreterare arbetade för sig och befattade sig
ined ingen ting annat -än målens
complelte-ring och föredragning; så skulle kanske
half-va antalet af Revisions-sekreteraro kunna
umbäras, till vinst för staten och
ärender-nas gång, och till ingen skada för dem
sjelfva, då de fleste lära vara lönlösa’
Muntliga förhör inför Nedre
Revisionen borde äfven afskäffas. Högsta
-Domstolen skulle sjelf hålla alla nödiga förhör.
Inför sittande räU, så. väl hos Jvonungen
som i Öfverrälierne, borde också
uLvote-ringarne ske, voteringssedlar, der de
nyttjades, öpnas i parternes närvaro -och de
ledamöter upstiga, som bliPvit mtvoterade.
Delta skedde efter, det parterne fått del af
skriftliga berättelsen, på hvilken skulle
finnas antecknade de ledamöters namn , som
komme att saken öfvervara.
Vissa inkast hafva icke undfallit oss
vid uttänkande af denna plan. ;Vi uppe-
hålla oss dock icke nu vid dem, emedan
de ?j äro sådana, att -de hos os« sjelfva
väcka tvifvelsrnål, och emedan de för våra
läsare icke i annat fall behöfva framläggas,
än om ämnet och förslaget ’finnas värdiga
mågon allmän upmärksamhet och kritik.
Skulle åter detta inträffa; så komma vi
säkert i tillfälle att besvara än liera
anmärkningar, än dem vi sjelfva gjort oss.
Den alltför stora makten hos en
permanent corps skall bli va -det hufvudsak
ligaste ämnet för påminnelser. Man skall
påstå det vara helsosamt, att sista
correc-tivet ligger uti en inrättning, som högst
sällan är verksam och hlott för t ill lä l löt
påkallas — en sådan, som Riksrätten, icke
med den -organisation, densamma nu har,
ulan med den, som borde kunna erhållas.
Vi lemna tills vidare äfven delta inkast
ål läsares sjellkrafda besinning, for ingen
del obenägne att låta rätta oss, i fair vi
gjort misstag. -Hos oss sjelfva är inkastet
öfvervigadt och besvaradt. Vi tro en
enda Riksrätt, elt yttersta correclif, vara
möjligt: ’tankefriheten. Denna, när den
missbrukas, måste äfven lyda under någon
doms-rätt. Råge -sådan domsrätt hos de vanliga
domslolarne; så skulle desse döma i sin egen
sak, hvarje gång lråga vore om
gransk-ningsrättens användande ’emot domares
åtgärder. När tankens yttringar ej kunna
förtryckas annorlunda, än genom dom; så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>