Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet fnis, och ett ntomordenLligt hufvud
gör alltid något äfven utan studier. Vi gå
så långt i medgifvande, att vi till och med
icke neka, att studier, sådana som de
vanligen drifvas, kunna fördärfva ett hufvud.
Men inan behöfver blott {råga en af dessa
ovanliga människor, som gnuoinbrutit alla
hinder och bildat sig sjelfva, hyad han
tänker om studier; och han skall ovilkorligt
svara, att han är bedjröfvad att ej liafva
fått tillfälle till vetenskaper» inhemtande i
sin barndom. Han ser, hvad han förlorat
och huru mycket mer han hade kunnat
uträtta , om han haft vetenskaplig bildning.
Såsom .ett exempel på invändningens
riktighet anförer man, att de, som
undergått den så kallade examen rigorosum
eller Magister-examen, ingalunda äro
dugligare än andra i embetsmanna väg.
Äfven detta uiedgjfve» fullkomligt, och vi
äro öfvertygttde , att denna högsta examen
i verldslig vishet icke är sådan, att den
förer en hårsmån närmare förstånd på
verld-sliga ting, än nå^on annan examen. Dä vi
tala om lärdom , mena vi alldeles icke
något litet Arabiska, något litet astronomi,
Dågot litet chemi, något litet estetik o. s.
v., icke ens något litet historia, statistik,
latin, filosofi, mätliematik nr. m. och
något litet T i högsta grad litet, är det som
fordras, för att draga sig igenom examen ;
collegier utgöra hufvudsumman af den stora
visheten. Vi mena, att den, som vill göra
anspråk på vetenskaplig bildning, bör icke
blott kunna ett pensum, utan halva. Inträngt
något litet i uågon vetenskap, om ock icke
i många. De vetenskaper, som
hufvudsak-figen grundlägga medborgerliga kunskaper,
hudras icke vid examen rigorosum.
(Forts. c. a, g.)
U T t-A N- D-S- KA NYU K TE- R.
ifyanitHx. bladrids lugn’fortfar öcb befästas;
enigheten mellan Cortes och Muusirarnr har haft
en fördelaktig verkan p& atia sitmeu. — llicgo hadc
ankommit till Oviedo.
Cortes hade d. l4 Sept. antagit första
artikeln af lagförslaget om mojoraters afakallånde.
l)is-cussionen var lång, men pluraliteten ganska stor
(endast 20 röster mot). Några af Miuistrarnc
fö-rcslngua ändringar förkastades. —
Financc-Utskottets , genom Gr. Torreno framlagda, betänkande
om budgetten föreslår nedsättande af skatterna från
66ö mill. till 532. och bristens fyllande genom )8ri.
”Alla skatter i Spanien hafva det grundfel, att de
allcda allmänna förmögenheten från dess naturliga
kanaler. De indireeta -synes mindre tryckande än
de direeta, uien äro obehagligare och deras
up-börd dyrare. SS länge Europa måste underhålla
så stora arméer, kunna nationerna aldrig komma
till cn önskansvärd’ sparsamhet, och hastiga
reformer äro farliga — I>. 9 föreslog Castrelo, att
några kloster måtte bibehållas, såsom tillflykts-or t
för sådana, som, under Lagarnas skydd, valt’ ett
contcmplatift lif, bvilkot vore orättvist all
förbjuda dem, om d’c önska förlsälta det, Giirrli
framfado cu plan, att a t Iialfön» 11 b innukektostrr
58 skulle bibehållas. Lastärria påminde, ott dc
Americanska klostren ,i eko mStto inbegripas under
beslutet. Utskottets ledamöter invamjé, att
utlåtandet icke sträckté sig till klostren 1 America,
hvarorn upgifter icke VohO att tillgå’.
Portugal. Kongl. Regeringen, äfven so:n
allmänheten, synes hafva varit bedraget) af första
skenet och trott, att iusurreelionen vpr stillail
genom beslutet om de garnlä Corfes’s
snrnih-inkallau-de. Tvcrtom hafva händelserna s|ngit .ut så, som
berättad-t är. Öfver England ber ätt as, efter eii
resande, som d. i5 Sept. lermrat Lissabon-, xilL oc+t
med att Porto-arméc» väntades dit följande da- ’
gen, ntan motstånd. D. 13 ville man där redan
märka tecken till deu förestående hvälfniitgcn.
Kougl. Regeringen lärer ocks3 icke hafva visat nå- t
gon synnerlig fasthet i sina Stgjjrdcf , ocb Porto- I
regeringen luule äfven ett slarkLparii i luifvutLta- .
deu, då Kongl. regeringen ieke vifte sig
till något löfte, att Cortes skulle fö ’arbeta på
fcöu-stitation, Derr dagen ihatle nian på tleka dagar teker
haft några underrättelser från Porlp ocb de få
bref, som utlomnade», vorojalla tfpituwh*1,
Soldaterne i Lissabon vägrade helt otli ii^jllr-t att skju~
ta pi sina landsman, j fäll pnrtfcrinJ skufle
"komme r •Laridgcmärfg.- R-egerihgmw lofvide amnesti ,
ja belöuingar, a t alla-*, som viile ieiitna
Itnnrgrn-terna; hon opn ad?” ctr J£tl’, bt-lf"f: iJJlIV ’9Tu\lThit»irg;
hon öpiredc %u ntbs^iptiotj till foml lör dcmgom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
