Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned från sin höga bestämmelse:
vetenskapernas lefvande framställning). Man
använder ofta så kallade privata informatorer,
Ben hemma undervisa barnen i elementer,
och dessimellan låta dem höra
vetenskapliga föreläsningar, ofta för atl occupera en
timma, då informatorn behöfver atbeta för
sig sjelf. På detla sätt sammanblandas högt
och lågt, smått och stort, studier och
dag-drilveri; och resultatet blifver ett högst
besynnerligt sammelsurium af allt och intet,
at barndom och karlaktighet. Det högsta,
som kan vinnas, är en jargon, en förmåga
och ett begär att pladdra om många saker,
utan att känna någon i bottnen.
Vi hafva sagt, att dessa akademiska
medborgare äro de, som mest ämna sig
till embetsmän. Orsakerna äro flera. Bland
de vigtigaste är den, att de, som på
of-vannamnde vis besöka universiteterna , äro
de rikas och i örnarnas barn. \ år
embets-manna-inrältning är sådan, att den, som
icke kan på eg< n bekostnad lefva flera år
«om Ijensiemnn , icke eller kan blifva det,
och att dui fattige och ofrälse aldrig
kommer in i yissa ai delningar af den stora ein-
betsmanna-corpsen ____ ty constitut ioner och
författningar må predika jemnlikhet, så
mycket de behaga; den införes aldrig
verkligen, så länge icke inrättningen är sådan,
att nöden tvingar till upsökande af de
dugligaste , utan afseer.de på rikedom och börd.
En annan orsak är det förakt, som de
verkligen vetenskapligt bildade yttra för
em-betsmannalifvet (kanske som räfven
förrönn-bärejp). Om en yngling med sådan bildning
rådfiågar sig vid valet af yrke och visar
lust att blifva embetsmän, heter det: s,Ni
är för god dcrtill; Ni kunde blifva en
prydnad för vetenskaperna; skulle Ni vilja
graf-va ned cit pund? skulle Ni vilja blifva en
skrjfvare, en knekt o. s. v.?” Man besinnar
icke, att det högsta någon ken efter tiifva,
är att vara medborgare och deltaga i
hand-hafvande af sitt fäderneslands
angelägenheter. Man besinnar icke, alt vetenskaperna,
i det verkliga lifvet, aldrig kunna vara sitt
eget ändamål. De, som upofFra sin lefnad
endast åt lärdomen, äro såsom de växter,
Ii vilka, man låler gå i frö: de äro
användbara till ingen ting annat än ett nytt
utsäde; men såsom sådana äro de i alla fall
lika nödvändiga och aktningsvärda. Dock
vore det oriktigt att till fröståckar använda
alla de plantor, som kunna vara dugliga
dertill, Atl lärdomen, i Sverige ocli liera
andra länder, slutit sig inom sig sjelf och
upsagt gemenskapen med statens
angelägenheter, härleder sig från enväldets och
intolerancens tider, då staternas styrelse
be-drefs i mörker, då gunst och icke
skicklighet var titel till embeten, då ingen
offentlighet visade värdet af kunskaperna och
gjorde dem nödvändiga, (emedan den, som
kan bruka ett tel est notre bonplaisir,icke
behöfver någon annan talisman, för atl
tysta obudna granskare). Allmänna ärender
blefvo på det sättet för höga för en del,
för låga för den andra. Vetenskaperna
gynnades imedlerlid af furstar, på skryt och
under det vilkor, atl de skulle beskedligt
hålla sig inom sin krets och icke blanda sig
i det veridsliga. I andra länder, däremot,
där frihet och offentlighet funnits, halva
vetenskaperna amalgamerat sig med det
allmänna lifvet, och de lärde halva icke
föraktat verksamheten såsom medborgare, eller,
rättare tvärtom, de som ämnat sig till
em-beten, hafva icke räknat för onödigt eller
skamligt att göra bekantskap med
vetenskaperna.
Men, invänder man, erfarenheten
visar ju , att de lärdaste ofta äro de
oskickligaste embetsmän , och att mången blifvit
skicklig embetsmän, utan lärdom. Alldeles;
ty inga studier kunna skapa lmfvud, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
