Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och illvilja, eller for vänskap, eller muta
och vinning, dertill har ingen anledning
förekommit); hvilka omständigheter det
alltså tillhör domaren, men ej actor, att
pröf-va och deraf beroende ansvars-graden
bestämma : på en lag , var ef ter Konungens
Befallningshafvandes emhetTArott, lika som
domares, skola bedömmas, och som ofta,
under min långa embets-tid, blifvil lämpad
till de, slag af embetes fel, hvilka till art
och egenskap mer afvikit ifrån egenskapen
<tf orätt doin, än det nn i fråga varandé,
som hestår i lagstridiga beslut om
personers: häktande samt ransakan i deras hus.
och således äger likhet med: orätt dom
eller utslag, ’
Om påståendet gillas, följer deraf, att
de felaktige embetsmannen älven skola
skadan ersätta £ det är blott beloppet af denna
ersättning, som jag, efter enskildta
parternes förbehåll, lemnat till deras eget
utförande. Stockholm den 5 Junii 1820..
E. Pv Laurin.
Att förestående afskrift är lika lydande med,
det uti Kongh Svea Hof-Rätts Advocat-Fiscall—
Contoir förvarade concept-memorial, betygar
J. E. Jerström.
Cancellist i Kongl. Svea Hof-Rätt och<
Amanuens i Advocat-Fiscals-Contorst.
(Forts. e. a. g.)
Om examina och ahademisi upfostran.
för embetsmän,
(Forts. fr£n N:o 82.)
Man har skämtat öfver det fordom
under den så kallade frihets-tiden
existerande påbudet, att acta publica
(grundlagarna) skulle läsas på gymnasierna. Man
har haft rätt att iinua detta orimligt,
emedan gymnasierna äro inrättade för de
egentliga vetenskapernas elementer, men ruan har
haft orätt, om man sträckt sitt stämt till
hela den vetenskapliga undervisnings-liden.
Det är en blygd att se ynglingar,
utexaminerade från akademierna, färdiga att
inträda i Riketa tjänst, ja kanske redan
anställda dervid, icke känna det ringaste af
rikets heligt he&vurna grundlagar, basen
för alla andra lagar och. för medborgares
frihet, ja ofta okunniga om h vad dessa
grundlagar heta, kanske hvad grundlag
betyder. Hvad skulle man säga, om man
finge- höra lärda män., genom] sin. ställning
i samhället färdige att hlifva nationens,
representanter, tro, att t. ex. Konungen i
sitt Statsråd afdömer vanliga rättegångar.
Sådant kan dock. inträffa, ty den
akademiska pröfningen hindrar det icke^ och man
kan således pä förhand: taga. för afgjorde
att det inträffar,, utan att några, exempel
anföras.
Dessa medborgerliga kunskaper tror
man det vara tid nog. att förvärfva, då
man kommer på en plats, der, dbras. aar
vändande än äliigdt. Staten kommer
således att äga en särskild: kast, som. ensam
innehar dessa kunskaper.. Men huru ägas.
de äfven a£ dessa, privilegierade? Huru
ofta har man icke hos högt upsatta
embets-män försport den gröfsta okunnighet i
statshushållning , finance-lära, grundlagar o. s.r.?
Huru ofta hafva ej gamla trosartiklar och
fördomar gällt i: stället far sarrnt
rabonnement ?
Att menniskor, för hvilka tiden och
bildningen äro främmande, icke kunna
up-fylla tidens kraf, sådant, är naturligt. I
stället för beläsenhet och vana eller
förmåga att tänka i juridiska eller
ekonomiska ämnen,få de inpräglade trosläror, dem
de icke äga nog logik attpröfva, utan på
hvilka de aflägga tro- och
huldhets-ed,samma gång då de afJägga den för
Konungen. Inkaslade i ett Collegium eller så kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
