Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mon kan icke forstå, att regenten ar fri
l’råu ålal och klantier, då hans beslut i
regefjngs-ärender kunna underkastas offent-,
lig granskning... ; ....
i Vår Förf. har med mycken sanning
anmärkt en öfvertygelse, som ligger djupt
rotad hos folket och innebär den verkliga »
upränningen lili en constitutionel
Kunga-magK ”Sin Öfverhct,*’ sliger han, ”älskar’
Svensken af ren pligt, och inge» nation är
innerligare öfvertygad om Regentens
ofelbarhet- han ger derföre clllid de slora
skulden för de misstag som begås, eller
de politiska olyckor, son!» träffa landet.”
Regenten tillfforer ingen feetron, då folk
och Ministrar icke komma öfverens om de
steg, som kunna lätida Riket till väl eller ve.
Han är uphöjd öfvér h-varje- enskildt
interesse, h varje fördom, hvarje parti, vare sig
i fråga om fördelar eller meningar. Han
är det lugna förnuftet; ingen passion,
ingen ifver hinner honom på hans höga plats1.
Han karr icke! stå i opposition mot folket;
ly han är folket. Har orätt skett, så är
han illu uplyst. Detta är icke, som
mången älskar ätt tro, blott en ordformel,
utan bokstafljgen sant. Han kan icke vi!ja
och han vill icke detT 90m är menligt lör
hans folk eller mot hans folks Önskan} mer»
han kan få orätt öfvertygélse om, hvad
folkets fördel eller önskan är.
När detta är antaget ______ hvilket bör
antagas, om förnuft och rätt någonsin skolar
. blifva förenliga ined monarkier ___ så åter-
står ingfcn svårighet för föreningen af
Regentens personliga ansvarsfrihet och ansvaret
för hans missledande» Det är icke- nog, att
denna lära står tryckt i regeringsformer; dett
•kall vara graverad i hvar medborgares själ,
sä att ingen, ulan fara att bii t va ansedd
för öumhufvud eller skurk, vågar
framkasta IvHvelsmål deremof.
Den, som tillstyrkt ett beslut, ansva-
rar derfor. Men i alla mål, der enskild
rhans rätt eller öfverträdande af rikets
lagar icke kommer i fråga, linnes ett slags
ansvarighet, icke inför domstol, utan
inför folket, hvars” röst, såsom vanligt är
med allt har i Sverige, skall uttryckas
genom direct, officiel skrifvelse a£ Ständerna.
Dessa kunna nemligen (enligt 107 §.) bos
Konungen anmäla den rådgifväré, som
be-finnes hafva i dylika mål eftersatt rikets
sannskyldiga bästa. Detta är val det klaraste
bevis, att vår constitution skiljt Konungen
och dess rådgifvare, då desse kunna till
afsättning anmälas hos den, i hvars namn
de beslut utgått, dem de tillstyrkt.
Mén här i Sverige höra icke blott de
mål, som i andra länder anses för
regerings-mål, till Konungen och hans
statsråd. Han är äfyen domare i en ganska
»tor mängd tvister, såsom t. ex. de så
kallade kameral-mål, burskaps-mål,
roteringj-mål in. fl., der verklig lag måste tillämpas,
Att et» domstol är för sina gerningar
granskning underkastad, måste ligga t sakens
natur, och detta ensamt borde lära en hop
oförnuftiga skrika re, huru orimligt det är
att yrka klanderfrihet för hvad som under
Konungen» namn utgår,
- Den’.ekonomiska lagstiftningen är del
tredje, som Konungen i dess conseil till*
kommer. Huru rikets verkliga lagstiftare
kunnat lemna ur sina händer denna rättig- :
het, skall den aldrig förstå,
somickekän-ner vår representations sammansättning. Det ,
kan t. ex. hända, ati lagar, som stadgl
dödsstraff, kunna stiftas, utan bifaUfai j
folkets representanter; och vi hafva ju re- i
dan sett straff, töga mindre än
döden,nem-ligen ärans och personliga frihetens
förlust, stadgade på detta sätt i iörfaUuingar
mot Inre.ndrägeri» . t
1 Till formaliteterna i Konungens Slatr- ^
Råd, likasom i alla verk,- hörer ett proto* 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
