Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75i
coll- Man skulle kunna kalla Sverige
pro-tocollernas fädernesland, och mängen hqr
trott, att detta eviga protocolls-väsende,
som drifves vidt och bredt, ingen ting
bidragit till arendernas snabbare eller
rättvisare afgörande. Protocoll är, vid en
domstol, en säkerhet för den enskilde, alt han
fullgjort, hvad lagen honom ålägger, att
han anfört, hvad som för hans rätt
erfordras, att hans motpart medgifvit
hans.yttranden eller uraktlåtit bestrida, med ett
ord, huru rättegången blifvit förd. Men
protocollerne spela en för stor role i
administrationen. De äro gömställen, där en
förrädare skulle kunna skyla sin skalkhet,
under det han i hemlighet leder regenten
till de för riket förderfligaste beslut. Och
dessutom, hvem ser dem? Ingen annan än
24 Riksdagsmän, som, om Riksdagen är
kort och tiden mellan representanternas
sammankomst lång, knappast skola hinna
alt kursift genomläsa hela den upstaplade
massan. Ett mål kan ofta fordra längre
tid till genomläsning och bedömande al män
invigda i ämnet,’ än som medgifves de
oftast icke juridiskt bildade
Constitutions-Ulskottets ledamöter,‘ för alt nu granska
kanske tjugu mål. Imedlertid måste de
meddela qvitto, att allt är väl beslälldt _
och så är all ansvarighet slut. Folket får
aldrig känna sina styrandes tänkesätt och
duglighet; den ligger begrafven i
protocol-ler. Man måste likväl besinna, atten icke
obetydlig del af de afgjorda målen bestått
i Yerkliga’tv’istemåk och det finnes således
älven tvistemål, hvilkas afgörningssätt kan
blifva én hemlighet för parten och
nationen.
Nej, annorlunda bör man väl tänka sig
controllen på en- styrelse, än genom
meningars begrafvande i prolocpller, som
aldrig komma till allmän kunskap. Det i
andra fria stater vidtagna sätt ager utan
tvifvel ett ofantligt företräde: då Ministern
anderteknat ett beslut, behöfver man icke
veta mer; han har tillstyrkt, hans är
beslutet, och han ansvarar; jag bekymrar
mig platt intet om hvad som är talndt inom
det rum, der beslutet fattades.
Alla dessa vigtiga ämnen kunna vi i.
en recension icke fullständigt discutera.
Onskligt hade väl varit, att vår Förf.
närmare utvicklat styrelsens grunder och
förhållande till folket, äfvensom arbetssättet
inom regeringens expeditions* verk,
Cantz-liet, såfom hvarje tjenstemanna-grads
gö-romål m. m. Mekanismen åf vår styrelse
är så vidlyftig och invicklad, att en
framställning deraf icke gerna kan sammantränga»
inom trånga gränser. Till Konungens Canlzli
höra fyra så kallade
Stats-Expeditioner,Cabi-nettetför Utrikes brelväxlingen,
Hof-Cantz-lerens bureau, Riks-Arkivet, Kongl.
Biblio-tlieket, Riks-historiografen,
Öfver-Post-Di-réetionen, Konungens Utrikes beskickningar,
Ceremonimästare, Translatører och Tolkar.
Konungens Canlzli för Justitne-ärender kan
i det hela anses för ett särskildt verk och
kallas Nedre Justitiæ-revisionen.
Slats-Secreterarne äro blott chefer för
expeditionerna, hvilka äro särskildt
bestående corpser med en anförare, och icke
Ministerns tjenare, som stå till hans tjenst,
då han behöfver arbete gjordt. Förf. liar
(pag. 16) mycket rikligt anmärkt skilnaden
mellan våra Stats-Secreterare och sådana
Ministrar, sotn i andra länder finnas. Näst
Stats-Secreterarne äro
Expediiions-Seore-terare (eller, som de kallafe, Kongl. Förste
Expeditions-Secreterare, ulan alt derföre
någon Andre Expeditions-Secreterare
finnes). Dessa ernbetsrnän äro inanrovihla,
Mkasom hela Cantzli-personalen, då
Cheferne undanlagas; kurma hvarken för
ijenste-fel eller oskicklighet i göromål och
lefver-ne afsättas, utan att dömas al en .särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
