Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uofrälten; men om Kroiioliemman tvista-,
’iriåste Kamniar-Collégium döma. Det är
genom de’många särskilda slagen af
domstolar, som vår ratlegångs-ordning blifvit
eå invicklad och administrationen
förslap–pad.”
•il; ; (Forte, e, a, g.)
UTLÄNDSKA NYHETER. •
Neapel. I Parlamentets session d. 6 Oct.
• Wr cn ganska liflig debatt pfver Stats-Rådeus
an–taL Utskottet hade föreslagit a4, hvåraf 18
Nca-.oplitancr och 6 Sicilianer. Dtp, Lauri a tålde
ickfejdpnna skilnad. Ramrarne gjorde den icke ,
ui de beviljat cn ort borgare-rätt; Consulerne
Urccrd och Marius voro födde i Arpinum, Skola
Sicilianerne finna sig förolämpade? Är det hotelse
eller fruktan? I förra fallet skola nog 4J million
„Neapolitaner vela att dämpa deras högmod. (Från
alla sidor ropades: Ordning!) Det sednare vore
orättvist, då vi hgfva den äran att sc ibland osa
dlcra Sicilianska depnteräde. — Na tal i:, det är
nyttigt, all stats-råd tagas ur prqvincema, h vilkas
invånare Sro mindre förderfvade och kunna
mindre förderfvas än hufvndstadens. Romarnes
exempel duger icke; de yillo vara fria och lortjycktc
ändra. BcjJutet blef, att Sta{s-rådcns antal är 24
•och alt de väljas provinccvis. — D> 9 bestämdes
närmare, att två Siats-Råd skola vara Prcster;
men Adeln anses icke såsotn cn från de öfriga
medborgarna afskild klass. Stats-räden väljas för
lifstid. — D."ii besvärade sig cn ledamot med
■bitterhet, att cn Pårlamcntcts-dcputation, som
skulle gratulera öfver Ucrtigcns af Bordeaux födelse,
jeke blifvit emottagen i slottet »ned den folkets
representanter tillkommande heder och med mindre
omständigheter äp cn Under-licutcnant. _
Om tillståndet i Palermo är man i ovisshet.
Visserligen bar Gen. Pcpe officielt iiiberättat, ätt
han J. 6 Ort. inryckt i staden, sedan ban dagen
fijrnt besatt skansarnn och om hord på cn Engelsk
Vut’Irf afslut» »-apitnlation mod Furst Paterno (som
af’pdbclu blifvit salt till efterträdare efter Furst
Villafranoa. Iivilk.cn fallit i onåd hos folket); att
cn del af trnpparna stadnat utoin staden oel»
blifvit atifnlln: af en bon, som doek snai t skingrades
af Neapel» a Oavallerict; att cn Ginnta blifvit af
Gen. P<pc bildad i stadi-n, under Paternes
presidium; a t Scapdlitanska trnpparna nästan intet
lidit; att fångarna blifvit afsända på fsrlyg till
Neapel o. s„;v. Den afslutna capilulationen (som
innehöll, att Sicilianska nationen sjelf fingeafgörj,
om ön skulle få ett eget parlament eller icke) är
dock, såsom stridande mot rikets enhet, förklarad
för kraftlöq och nphäfven , genom ett edict sf
Riksföreståndaren. I Parlamentet höjde sig många
röster mot capitulationen och Deputeraden
Ö{-verste Gabriel Pcpe (icke slägt med Generalerna)
föreslog, att General Fl. Pepe sknlle stämmas
inför Parlamentet och göra redo för sin
eftergif-venhet och svaghet; att 6000 Calabreser till
förstärkning skulle afgå till Sicilien och en annan
General få befälet. Parlamentet beslöt, att
capitula-tionch skulle förkastas; och i anledning af delta
beslut utfärdades ofvannämnde edict. —’ Bref från
Rom bekräfta den underrättelsen, att
Neapolitanerne blifvit utpiskade utur Palermo, der pöbcln
begått de gruiligaste excesser.
Underrättelserna från Wien låta ganska
krigiskt, och Österrikiska trnpparna i Italien
förstärkas. Äfven berättas, att Riksföreståndaren och
Krigsministern ämnn mönstra trupparua i Neapel,
ända till Kyrkostatens gränser,
Portugal. Lord BcresFord syntes ganska
angelägen att komma i land; men regeringen
föreställde honom först, att hans egen säkerhet kunde
vara i fara för folket, och dä detta icke ville
hjel-pa, utan han cnsläryligt yrkade att, för sin hälsas
skull, få gå i land, hvarjemte han icke trodde sig
höra frukta någon insult af Portugiser, fann
regeringen sig föranlåten till den förklaringen, attlian»
landstigning ingalunda kunde beviljas. Mau visste,
att han hade otn bord eu summa af 80,000 Pund
Sterling , för alt motverka den väntade
revolutionen. Summan ville han ieke ullcmna till
regeringen , forr än duplelter af conossemcnterna
ankommit med ett annat skepp, då Capt. Maitland,
som förde skeppet, fann sig föranlåten - n 11cm na
penningarna. Lord Berrsford, tillika med flera
Engelska oflicerer, alseglade derpl med en pakctNlt lifl
England, dit han redan ankommit. Från RiigtiifS
berättas, att ifcissbäJIighpter, vppats’» Lissabon
iml-lan borgare och soldater, i anledning af Ik-resforib
ankomst, oeli att mau mot honom hyser Jen
största tacksamhet, för det att han, genom »in afresa,
förekommit oroligheter.
Preussiska regeringen hur, på Portug.
Ministerns begäran, alt alla till Portugal änin..de skepp
i Preussiska hamnar måtte förbjudas att utlöpa,
förklarat: ’’ehuru regeringen icke erkänner
sakernas nya ordning i Port ;, kan hön dock it-kc fsrji
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
