Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nSgra floncltliga steg mot detta land; ingen nation
bar ännu visat ett dylikt exempel-” ’
Spanien, Mojoratcrnas nphäfvandc har
blif-tif knngjordt »5som lag. Muhkordrtarna»
upbäfvan-de var, enögt sista underrättelser, icke unna
saue-tioncradt, — Öfver Persas bafva Corles bealutit,
att de icke komma alt tilltalas^ utan blott
beröf-vas alln emheten, Värdighctcr, pensioner oeli
nåde-bevis, af Irvad namn dc vara må. — Det skall va-’
ra säkert, att Cortes gillat Florida-tractaten, hvars
tatilication af Konungen således ined det första
Väntades, — Vid debatten om tioudeo (d. iaOct,)
anmärkte en ledamot, att denua skatt vore grundad
på Guds lag, nemligen 3:Uje och 5:te Mosebok.
En annan frågade talaren, oin lian ville låta
om-skära sig, då delta bruk ’äfven grundade sig på
Mosis lag. Bland skälen, bvurpå klubbarna»
uppbäfvande grundas, är älven det, att, då livar jo
Spanjor ägor fritt yttra sig öfver statssaker,
b«-höfvas inga sällskap därtill; man bade mer att
frukta än boppas af dem, ty det kunde lätt falla
dem, som äro missnöjde med majoratemas och
klostrens npbäfvande, in att förena sig med
klubbarna,
Riego bar genom en föreställning till
Konungen, afsagt sig alla sina nuvarande företräden,
titlar oqli fördelar. Han nöjer »jg med den
ärorika titeln a^ Spansk medborgare, pch anhåller pin,
undersökning öfver sitt militäriska och. borgerliga
uppförande från d, 7 Mars till d. 5 Oct., då lian ,
tom cn brottsling kördes nr hufvudstaden. Skulle
Lan befinnas brottslig, önskar han, att lians
lnt£-vud måtte afhtiggas, eller i motsatt fall, den
Mini-nisters eller dc Ministrars, som lagt snaror för cn
oskyldjg medborgare.
Capucinerne i Xeres bafva tackat Corles för
förbjudandet af deras Generals circular, emedan
de ingen ting Lafva att skaffa med honom.
England. D. 2a Oct. alufade Attorney
General sitt vederläggnings tal. ”Man hadc helt och
hållet inskränkt sig til] sin pligt att, så mycket
hän förmått; comqientera öfver vittnesmålen; meii
det sy rites vara eb annan procedure, »om ombud
för den tilltalade måste taga, öch denna hadc Hr.
Brougbam nptäckt. Ilan bade påstått, att
ettorii-bud skall försvara sid principal, följden måtte
blifva hvilken som häldst. Wb att, i det han
skilde ombudets pligt frän medborgarens, ban måste
fortfara, utau fruktan för faror och följder, äfven om
dessa hotade fäderneslandet. Hans pligt hadc doek
icke varit någon annan än att försvara
Drottningen och bevisa hennes oskuld. Dcremot hadc ban,
fiJfsta gången’ ban framträdde inför huset, utfarit
i- skällaord mot rikets lagliga auetovileter. Nyare:
exempel kunde ieke uptäckas, lör att rättfärdiga
deras fotiärandc;’ clcrföre hade de i det gamla
Roms annaler bläddrat efter exempel, 8om vore
nog gräsliga, för att tjena dem för’ dera»
denun-ciationer. Den grufligasfe bland tyranner, hela
forntidens afskyvärdasto karakter bade måst
framdragas, likasom han kunnat leninn ett motstycke
till Konungen. Sjelfva thronen vore icke skonad,
icke Lorderne sjelfva, ingen imd ett ord, Om-:
budens kritiska iägo kunde kanske nmlskvlla dim;
ri>cn om Drottningen vore dskyldig, skulle det v»-:
sa» på annat aätt; skällsord och häftighet kunde
ej bevisa det. Oskulden vork alltid tryggad r sin
egen kraft och behöfde ieke hjrlp sf hämndgiriga
anfall. IJnun vältaliga siiVadelserna ork vmil,
kunde ban dock icke Annat än tro, alt pligtens
bana hadc bordt af hans Järda vänner (Dr:»
ombud) Jiäldrc väljas. Men det i tycktes; enligt Hr.
Brougham» slut-tal, sum om allmänheten redan
fällt sitt utslag i saken. Detta vore dork icke
lör-hällandet. Eu del af samhället hadc val företagit
sig det, bade genom dc nedrigaste, mest fötrii-:
diska medel sökt bddraga dcu ’ bästa dclrn af
nationen. Detta parti förde Drottningens sak i
nmu-nen, men en helt annan sak i Hjcitat. Han ville,
icke aäga, att han trodde, men det måste’ smärta
bvar man att tro, att Drottningen sjrlf p£>Vsstt!
sätt kommit ett dylikt paiti till bjeip. Detta allt’
hade nu icke blott skett utrim Unset, utan inför
Lorderna, i ett prägtigt språk och på ett sätt, som.
ban sällan sett öfvcrträdadt ocb sotn mfisle bafva balt
ansenlig verkan, hade det blifvit sagd t: Er dom ,
om dcu gir ut på Drottningens alsäUning, »kall
blifva den sista ocb enda, 3 kommen att fälla,
skall förfela, sitt ändamål och frambringa ämJclösa
olyckor. Lorderne bade blifvit ssgdt, dem hadc
man försökt öfvertvga, att enda medie! att bevura
Kronans ära ocb trygga landets säkerhet, vore ut t,
utpn afseende på öfvcrtygelsc, frikänna; landet
väl gjorde det nödvändigt. Gud föibjudc, att icke
sådana considcralidner någonsin vinna insteg. T bin
nen ocb altai *t skyddas bäst genom eii.duui,, enjy
med vittpcsmåleii. Innehålla dessa , hvad pig
bemödat mig att visa, ett skyldig, så skoJa
Lorderne utan tvifvel frimodigt förkunna det, pelrd«.t
skull lugna deras samveten ocb, levr eller sedna
ry, lända till bela landets bästa.’’
. • I
Derpå talade Söllicilor GenéraT i sanriuä arwT.
ocb slutade sitt tsl d. Ho. Han berömde
motpartens ombud för deras skicklighet; lian fröjdade si,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
