Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74o
Comité) är till sin inrättning alldeles af
Collegii-natur. Kongl. Maj:ts och Rikets
tilats-Contor räknas äfven Lill Collegierna,
ehuru de collegiala formerna der icke
följas. Det förnämsta af alla Collegier, såsom
afkomling af det fordna Camtzli-Collegium
eller Riks-Cantzlerens bureau, är (ehuru
icke Kongl. Maj:ts och Rikets, utan blott
Kongl.) Cuntzli- Styrelsen, troligen det
onö-digaste af alla embetsverk i Riket. Det
har också löner endast för betjeningen,
men icke för ledamöterna, såsom sådana,
©ch nästan ingen befattning ensamt, utan
blott i förening med andra verk, i fall
man undantager utlåtanden om titulaturer
©ch annat cerimonielt i politiken, samt
examina för dem, som inträda i Cantzliet och
fulbnagter för Copister. Dess magt öfver
postverket oeh läroverken finnes egentlrgen
tillnamnet; med Ecklesiastik-verket i
Lappmarken är dess befattning något bestämdare.
Krigs-Collegiu/n inrättades år i65o.
Riks-Marsken var President, ett Riks-Råd
vice President, fyra Öfverstar och en Co
m-missarius ledamöter. Collegiuin utgjorde då
•äfven domstol, svarande root
Krigs-Hof-Rätten ; och när det salt såsom sådan,
.ägde Marsken tillkalla så många
regiments-’©flicerare, att ledamöterna blefvo tolf.
Genom j654 års regeringsform förstärktes
Collegium rned Fältmarskalken,
Rikstygmä-staren och General-Vaktmästaren. 1680,
då Rjks-embetena indrogos, förordnades en
särskild President och en indelning i
departementer gjordes. i683 uplifvades den
t ledan 1621 indragna General
Krigs-liät-1 .en, och domare-målen skildes från
Col-1 cgium. 1782 biet det organiseradt i 5
1 lepartementer. 1774 fick det åter sin
d omare-befattning, som uphörde, då
Krigs-Llof-RMtten 1791 inrättades. 180.) fick Coll.
ny instruction, som uphäfdes af eu
sed-nare a i 1811.
I Coll., som liar upsigt öfver allt,
hvad till arméens utredning hörer, .finnes
en President och en Vice Ordförande,
båda militärer. Ledamöterne äro Gen.
Falt-tygmästaren, Gen. Quarlermäslaren, fem
Krigs-Råcl och två Officerare från arméen.
Coll. arbetar på fein departementer:
Artilleri, Forlifications, Utrednings,
Underhålls och Civil-departementerne. De lyra
förste hafva hvartdera ett Militär-Conlor,
ett Kammar-Contor och ett Cantzli; Civil
dep. deremot har under sig tre Contor:
Militiæ-Indeluings, Husesyns och
Krigs-manshus-Contoren. Endast få mål afgöra-,
i sa kallädt plenum. Presidenten äger blott
sin röst både i plenum och i
Departemen-lerna (han presiderar i hvilketdera han vill],
utom livad fördelningen af den
extraordinära statssumman.’ till lan dtförsvaret
angår, hvarom han ensam besluter.
Coll. har domsrält öfver tjenstefel af
Arkli-, Arsenals- eller
Rustkammar-betjeningen och pröfvar besvär öfver
Landshöf-dingarnes utslag i husesyns-mål å
militiæ-boställen, och i tvister om fardag, om
odlingar oeh frihets-år å dem, om bättre räti
till Wadstena Krigsmanshus-heraman. —
Målens antal i Coll. utgjorde i3,ooo år
1817. Aflöningen för Coll. em bets- och
tjenstemän utgjorde (.år 1819) mellan 7S
och 71,000 R:d b:eo.
Kammar-Collegium hette i äldre tider
Räkninge-lvammaren och stod under
Riks-skattmästaren, sedan delta embete var
inrätt ad t i6o4. Utom upberden af Kronans
skatter, stodo äfven bergverken, tullarna,
arméens förseende med dess behof,
skeppsbyggen och i allmänhet hela den inre
hushållningen under Räkninge-Kammaren, som
kallades Rikets Kammar-Råd. då den
handlade såsom domstol. Rättsfrågorna skildes
väl clerifrån vid Hof-Rättens stiftelse; men
Ka unnar- Råden tiliryckte sig smånigotu äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
