Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ven sådanå mål. Genom t634.. års-
regeringsform stadfästades Riks-ska ti mästaren
som Kammarens chef, och fick till biträde
(Assessorer) två Riks-Råd, två andra
Adelsmän och de båda äldsta Kamrerare. Målen
afgjordes dock icke efter omröstning, utan
hela verket var blott en bureau, som med
råd och uplysningar tillhandagick
Skattmästaren, hvilken ensam beslöt. Denna magt
som tillkom Riks-embetena i deras
bureauer (ty annat voro Collegierne icke)
haf-va deras efterträdare, Presidenterne,
alldeles förlorat. Dessas röst är lika vigtig som
hvarje ser sk ild ledamots, och deras magt
att styra öfverläggningarne, föreskrifva livad
hvar och en skall föredraga, i fall
tvistup-står angående den frågan, till hvilken
ledamot ett mål liörer, m. m. är icke af
synnerlig vigt. Under frihetstiden, från 1720
till 1772, voro Presidenterne uteslutne ur
Rådet} sedermera sirtto de där till 178g, då
Rådkammaren uplöstes. — Från
Kamrnar-Collegium söndrades smånigom en mängd
af dess göromål. och under Carl XI fick
detta, likasom andra Collegier, i det
närmaste samma form, som det nu har. Dess
instruction är af 17o*.
Detta Collcgii befattning är allmänt
kand. Det är med ett ord beslämdt att
Vara en vårdare öfver Kronans egendom
och inkomster (med några undantag, som
på sitt ställe skola anmärkas). RJyntet,
Chartæ-sigillatæ-verket och
Landtrnäteri-Contoret stå under dess upsigt. Dess
doms-rätt Ur hufvndsakligen i besvarsmål öfver
Landshöfdingarnes utslag, och i frågor om
embetsf. l al Landtmäteri-Contorets
ochTull-vcrNcts Ijenstemän. Det dömer äfven i
be-svärsmål öfver Taxeringar.
Arbetssättet är sådant, att målen
beredas i de under Coll. lydande Conlor,
hvil-kas betänkanden löredragas af vederbörande
kdamot. ”Hvarje sådan har sin bestämda
dag till föredragning; men föredragningen
sker icke på det sättet, att Referenten
genom en historisk öfversigt framställer
målet, jemte Contorets och sitt eget yttrande,
grundade på anförda skäl; den beslår i
handlingarnas bokstalliga oplåsning, tillika med
förutnämnde yttranden.” Förhåller sig detta
verkligen så, måtte det vara ett missbruk,
föranledt af beqvändighet. Besluten lättas
genom pluralitet, utan att hvarken
referenten, som bäst bör känna målet, eller
Presidenten; vsom åtminstone i allmänna
opinionen ar ansvarig för utgången och efter
conslitutionen innebaren förtroende syssla,”
äga vigtigare röst än hvarje annan ledamot.
Ar 1817 afgjordes i
Kammar-Culle-gium 5552 mål och 2949 balancerades (Jågo
oafgjorda). Collegii fjemte Myntverkets i
Stockholm och Aveslad, Yågstatens vid St.
Kopparberget och Chartæ sig. verkets) stat
utgjorde år 1819 mellan 65 och 66,000 R:d;
Landtmäteri-Contorets 8,122* Rid. •
Cu/nrnerce- Collegium. ”Då de första
Collegierne inrättades, hörde alla mål, som
angrngo handeln, under Knmmar-Collcgium
och förblefvo där under hela Gustaf Adolfs
regering, oaktadt man redan muler den
tiden, genom Handels-ordinantier och andra
stadgar försökte att bringa handeln i en viss
skråform. Men det naluilign begär efter
frihet, som åtföljer denna näringsgren *),
kunde icke så lätt vänjas vid tvångslagar,
och ehuru förmyndare-regeringen under Dr.
Christinas minderårighet, som icke älskade,
att hvar och en följde sitt eget sinne,
beslöt elt serskildt verk lör handeln, hvilket,
enligt en instruction af i65i, skulle
fördelas i tre verk i serskilda delar al riket;
förändrades dock delta i652, och ett Gene-
*) Detta begär åtföljer hvarje näring; men
handeln har utvägar att tilltvinga sig, livad andra
näringar ickc kunna åstadkomma, livilka äro
mera åtkomliga för magten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
