- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
771

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

all lagens anda så uppenbart,, som vi sökt
visa; då hade man visserligen bordt vara
sorglällig att åtminstone icke öfverskrida
bokstal ven..

En anmärkning torde till slut få
göras, som kan hända, rättfärdigar vårt
företag att underkasta ämnet allmänna
granskningen ,. Ulven om vi från. början- till slutet1
misstagit oss. Mången, har kunnat, likasom
vi,, grubbla öfver saken, hvilken ar
allmänt bekant1, men- utun= attsåsom vi ,.
vara- underrättad om de råd-, Konungen*
låtit gifva Sig. Det är då nyttigt, att man
får veta , det Konungen icke träffas af
hvilka omdömen, man helst må: fälla, öfver.
hvad som* skett..

U T LÄNDSK A N Y H ET E R..

England. Resultatet nf sessionen i Öfver
huset’d. 10 bar man mlän sett; debatterna, incrai
detaljerade, voro följande:

Sedan LorA-Gantzlcrcn gjort proposition om
tredje- läsningen; tal ride Lord Morley* och
saltö-sig. emoti den satnuin,. lian ansåg ingen händelse
vara bevisadj och desSiitöm bilien, oin icke
revolutionär, d-ock åtminstone anlinioliarkisk’, 1 tau ville
viäst icke taga Drottningen i. försvar ellär pS’stS, att
ägtcnskapsbVott icke bliftit begånget; men d8 det
icke Vur fulltygadt; nn-såg han sig tvungen att
votera mot billen. — Lord S orners trodde alldeles^
motsatsen och ”kunde- icke hafva det nöjet att
votera mot billen.” ITan begrep icke, huru någon
kunde finna Di’i oskyldig, — Lord F o rtfcs cive
ansåg billen- högst otillbörlig i närvarande tidpunkt,
och att man i allmänhet borde-al hålla sig att
angripa en så bög persons enskilda lefnad; ’’I alla
tider hafva personer af denna lang. haft
svagheter-ock.begått i«l; men man liar alltid aiisett tjenligt’
och politiskt att med en - tjockslöja betacka dem.
Alla lähders–liistoria visar prof liärpä. Iivarföre
följer man dem icke- vid detta tillfälle? Jag hoppas,
att detta hus, där Konungens- ärftliga IlSd sitta,
skall förena sig med dc andra klasserna i
samhället, alt-göra, hvad hcdrcii ock thronens Värdighet
kräfva. Första steget är alt undanrödja en Lill,
som kau hcfläcka * bada, oclt, det- kanske- med do

olyckligastc följder.’’ — Ilcrt. af BeJforcl sSg sig
tvungen att bestäiudt rösta mot en bil), som
syftade att förnedra huset, äfven som Kronan, och att
begå en orättvisa mot folket. Som domare
(hvilket han doek icke nu ansåg sig vara) bado han
skolat, utan tvekan och med handen på hjertat,
förklara Ur. oskyldig; som lagstiftare tvekad« Unn,
i anseende till billens onödighet och orättvisa, ännu

mindre att’säga nej. _____ Lord-Ga 111 z ler en sade,

alt hvar oclt en, som icke vore innerligt
öfvcity-gad om brottet-, icke borde votera för billin, llau
sjelf , då han betraktade vittnesmålen, jrmte l)r.s
ombuds - nekande alt framdraga- vissn vittnen, som
voro-till bands-, vur öfvoriygnd, att det otuktiga
om-gänget; ägt rum. Hadc han det icke varit, så
hade ingen consideratiou i verlden förmått honom
att, såsom han nu-gjorde, votera för tredje
läsningen. — Biskoparno af Cliester- och
Glouce-ater: förklarade sig mot billen, då J:n oin
skilsmässa fanns qvar. Den fö) re nedlade sin röst; den
sednare voterade mot. — lTeit, al Graf lon sade,
utan tvekan-, ”oskyldig.’’.— Marq. af lluBtloy
var- öfvertygnd om Drottningens brott, och
vote-■ rade för. — Marq, Donegal, samt Lorderne
AJ-vnivley och Darnley. vot«’rade nu>t. — Lord
E11 en bo r o ng h fann märkvärdigt’, att de mest
bindande ntsngor mot Drottningen voro hennes
, egiia vittnens.- — Derpå ropades; ”proposition!
proposition!? oeli voteringen gick aå, som redan
är Irciäctadti Det-papper, Lord Dacre ville
framlägga lifm Drottningen, - lärer iralva innehållit
hnf-vudiakljgen, att‘”Hennes Mnj:t, underrättad, att
billens tredje läsning. gått: igi-uurn med en
pluralitet- af jeumt sS många-röster-, som de personer äro,
hvilke ti[»gifvit sig vara ben ne« doutropartn , begär
iöreträde- genast; innan billen–går igenom.’’

Sedan Lord Liverpool derpå gjoit den
oväntade motionen om- sex månaders upskof, och den
blifvit med- liöjdcrop emoltagen; log Lord Grcy
ordet och-yttrade: Nu kan man svårligen säga, att
billen- mer är anhängig lios linset; men hos lolket
är den nnbSngig och skall läivge lefva i dess
minne. (H&r!J Han förebrådde Ministrarna med
mfc-Len bitterhet, alt de handlat efter partiska
ochstnä-deliga förklaringar; att de satt hela landet i
gasning, alla enskilda och allmänna ärenderi ovisshet
och stagnation; att de gifvil allmänna lugnets
fiender de bcqvärnaste anledningar- att störa det ; att
de förrådt sin Konung, insulterat sin Drottning,
(Ett långt: ”hör!” från alla sidor) och lcirarg.il
nationens seder genom kungörande al’ dc nedriga och
äckliga angifvclscr, hvormed huset sä länge haft alt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free