Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na for en lagstiftning i ämnet. Men då,
såsom redan är anmärkt, vi uti betänkandet
saknat all undersökning härom; månne vi
väl kunna instämma i det omdömet, att
åtminstone lagens bokstal icke ligger i vägen
för h vad Högsta Domstolen tillstyrkt, ”ätt
”således Sveriges Konung icke af gällande
*forfattningar är hindrad att i Sverige jord
”och hus enskildt förvärfva , äga och be—
”sitta?’*
Om de lagstiftningsgrunder,. vi. anfört,.
icke i fordna tider kommit i öfvervägande,
vore föga underligt, då en statsform efter
rättsbegrepp ännu, icke hunnit upföras. När
de af Högsta Domstolen åberopade Adeliga
Privilegierna skrefvos,. var skillnaden imel—
lan hemmans natur vida skarpare, än dem
i senare tider blifvit. Skattejordens inner
hafvare ansågos icke för fullständiga ägare
(de förpligtas ännu i 1^3i års lag, att vid
salu utom börd hemhjuda hemmanen till
Kronan). En sådan äganderätt trodde man
icke Konungen kunna eftersträfva; och det
var möjligt för styrelsen, som dåiicke låg.
i Konungens hand, atl hindra Honom från
inköp- af detta, slags jord; genom dess-
inlösande till Kronan; Det enda slag af fastigr
het, Hän kunde få lust att äga, var
frälse. Faran häraf insåg man,, ehuru män,
efter tidens sätt, icke talte derom,, såsom;
om en fara för fäderneslandety. utan blott
tänkte på det stånd, som. ensamt var
berät-tigadt att äga detta slags jordt Man förbjöd:
Konungen att föryärfva den; och: verkan,
var, alt Konungarne umlen denna.styrelse—
iprm icke blefvo jordägare...
Vi betrakta- således- icke,, lika, medt
Högsta Domstolen,, adeliga. Privilegiernas,
stadgande blott såsom en- inskränkning i
Konungens rätt alt förvärfva jord ,, utan;
såsom ett rent förbud mot all sådan rätt.’.
Har väl detta förbud,, såsom Högsta Dom–
stolen antagerr förfallit, genom någon
nyare lag ?
Säkcrhets-akten,. som åberopas, säger,
att alla fyra siånden i Riker äga att
besitta och förvärfva jord i deras gemensaina
fädernesland (med undantag likväl af den
åt adeln förbehållna). Härigenom voro
adeliga Privilegierna uphäfna i afseende på
frälse strögod» och utsockne hemman,
Unika! således i stället, alt förut endast
kunna ägas af Adeln, dess vederlikar eller
Prester och Rorgare, blefvo åtkomliga for
allai fyra Slurideh i Riket. Den Konung,
som proponorade Säkerhets-akt en,, misstog
sig likväl utan tvilvel, då Han förklarade
sig för svensk Adelsman. Konungen kar
icke höra. till något af de fyra stånden,
och således var Konungen efter
Säkerhetsakten visserligen ej mer än förut
berättigad att äga jord i riket.
JLagen af den G April"’ 1810 förklarar
livarje svensk, man; tili: hvilken klass af
medborgare lian räknas må, berättigad att.
förvärfva obh besitta fast egendom ooh jord
inom Svea rike å, land och i. stad, afhvad;
natur som helst. Vi halva redan sagt, att
vi ej anse Konungen för medborgare. Du),
som icke slår under lägen , kan icke Vara
det. I bolfotafvén af 1810 års lag ligg«r
då för ingen del något uphafvaitde af
förbudet för Konungen alt iörvärlVa jord. För
atl likväl: icke fästa oss vid blotta termen
medborgare,. behöfva vi endast erinra, utt
då adeliga. privilegierna icke stadnat vid ett
allmänt förbtidi mot’ dén privilegierade
jordens-skiljande från Adelsståndet, utan
sär-skildt stadgat förbudet för Konungen; var
dét icke heller nog att uphäfva det
allmänna, förbudet, i fall nian velat uti detta
up-häfvande inbegripa Konungen, utan hade
man då bordt skrifva för Honom, en
särskild tillåtelse.
Om. nu en sådan tillåtelse strider mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
