Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soket att genom publik omedelbar bevakning
uti ätta något, ingen verkan får påräknas,
innan ordet allmän tillsyn hos oss hunnit
få en annan betydelse, lagstiftningen derom
inskränkt sig till det nödvändiga och
enkelhetens kraft spridt sig till sjelfva
extremi-teterna af slats-maschinen; så må det
förlåtas, att man tvekar vid besvarandet af den
frågan: livad är i närvarande slund att göra?
Bryta det gamla odugliga systemet, till
hvad pris som helst, derom lärer likväl
ingen tänkande tveka. Göra enskild egendom
af allt, hvad som kan blifva enskild
egendom, är ett postulat, med hvars förnekande
ingen må gifva sig uf för statshushållare.
Rättsgrunden häral’ är ensam tilli äcklig att
upväga livad olägenheter som helst må
deri-genom upkomma. Och frukten, som i
tidens längd ej kan uteblifva, är för hvarje
tänkande varelse så algjord och så rik, att
han ej kan tå den tankan att jemföra henne
med ögonblickets svårigheter.
Frågan är blott: huru frälsa det
oförståndiga slagtet under lärotiden? Huru
lilY-ställa så, all icke brist och nöd må
blifva dess enda lärmästare? Kan folket
umbära skog och känner det således iuke
bristen deraf, när den infinner sig; huru vill
man då, att det skall frukta den i
förutseendet? Och i sjelfva verket skulle vi
redan af exempel kunna sluta, att skog lör
en landtman är hardt nära umbärlig. Man
ser folket bygga sina hus af ler och halm,
göra sina hägnader med jordvallar , elda i
sina boningar med hränntorf och föga nyttja
träd till något annat, än husgerådssaker,
åker- och körredskap. Snyggheten i
Ier-boningarna , som ofta sakna golf, kan nian
föreställa sig, ock vällukten af
bvänntorfs-oset minnes hvaF OGh en, sor» smakat den.
Hyfsning , smak , anständighet, är
nulur-ligtvrs ej att tänka på med ett sådant
lef-nadssätt y men zuap [elver likväl, ocjU älskar
sitt lif, med menskliga eller blott djuriski
böjelser och behof. Kan hela Sverige
bringas att på samma vilkor tåla lifvet;så kan
svenska jordbruket bestå utan all skog;
importen af do trädvaror, som åtgå till
hus-gerådssaker ocb redskap, förstörer ej vår
handelsvåg.
Det är icke utan skäl, som »mvn rädet
att låta folket, göra ett försök i denna väg.
Men lulru lillvägabragtes det, der det redan
gått igenom? Utan Iviivel genom enskildas
misshushållning; ty allmänningar halva i
den orten icke funnits. Oaktade alla
lo-cala olikheter, kan man förmoda, alt
det-48mnia, med lika uplysning och anda hos
allmogen, skall hända, livar som helst, i den
mån, tiden och landskultiuen fortgå. Ingen
bergsbygds ofruktbarhet har ännu alhållit
dess ägare att upbranna dess skog, så fort
de hunnit, för att få en gång på hvnrjo
ställe en eländig råggiöda och .sedan halva
nöjcl att betrakta kullarna obevuxna och kala.
Ju mern menniskan är djur, ju mindre
förståndig och moraliskt bildad hon är,
desto mindre tänker hon på andra
interessen , än sina egna för ögonblicket. Och
skogshushållning har aldrig ett sådanl
ögonblicks- interesse. Ingen vårdar skog, derest
han icke vårdar sig om sina efterkommande..
En allmoge, mod full dispositionsrätt öfver
sin skog, liar derfore aldrig ännu kunnat
förmodas vara skogshushållare. Orsaken till
förstoringen Hr således gilven.
Men en sådan allmogo skola vi ej
alltid halva. Hvarje framsteg i dess välmåga
och i konsten att draga nytta af.
jordbruket skall redan hjefpa till minskande af
svedjandets kredit, inetlon en snart
kommande allmän upfosfran småningom öpr.ar
väg lör tanka och begär till något mera r
än blotta tillvarelsen for dagen. Ridan
torde det, på många orter, vara möjligt lör
ett väl organiseradt socken-hurlutiissä-iLskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
