- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
802

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med filt före tÖres till nybyggens anläggande.
Dst förra kan icke undvikas, om icke
genom tittryckliga förhud , hvilka så lätt kunna
göras till köpevilkor och visserligen, i fall
de äfven kunna göras åtlydde, skulle vara
<de helsosamaste efterdömen emot en så
för-derflig landssed. Yi skulle tro, att detta
torde kunna ske. Svedjande är icke lätt
latt göra i smyg. En Länsman kan oftast
från sitt boställe se all möjlig syedjerök
inom sitt distrikt; och han besöker
dessutom gerna hvarje år de flesta byar
der-inoin. Allmän tillsyn ofrer efterlefnaden af
ett sådant förbud borde då vara möjlig,
om icke annars all möjlighet att vakaöfver
förbudslagar redan försvunnit genom den
slapphet, som förbudens mängd vållat.

Nybyggesanläggningarne åter ingå just
i ändamålet af anstalten. Försäljningar på
annat sätt, än till full ägo, kunna icke
heller påtänkas; och då ar följden, att ägaren
anlägger hemman på sin skog, der han
tjenligt finner. Han lår ej frihetsår; men i
framtiden blir hans skatt så lindrig emot
andra hemmans.

Att spara skog för afsalu blir icke
nybyggarens intresse;och en stor del af sin skog
måste han rothugga, för att få åker och
äng. Den enda möjligheten, att från de
föryttrade skogarne förvänta nödig
skogs-tillgång för dem, af hvilka de förut varit
nyttjade, beror således derpå, att all den
skog, nybyggaren bibehåller, vårdas i sin
vext med desto större omsorg, och all
åverkan på trädon i-deras ungdom desto
strängare afskaffa3. Ty visserligen är det utom
allt tvifvebmål, att mindre än hälften af
de nu befintliga skogssträckorna, på
enskildas och det allmännas jord, vore tillräcklig
för att gifva lika stor skogstillgång, om
skogen i dessa begge afseenden sköttes med
någorlunda ornsorg. Lfka säkert är likväl
åeremot, alt detta ej blefye att förvänta,

ehuru skogsafsältning utan tvifvel icke ar
den minst lönande afkastning af en jord,
derföre, att hon är den minst besvärliga
och den, som fordrar minsta förlag.

Nej, nybyggenas skog skall vanvårdas,
liksom all annan. Ingen skall q vista odi
gallra siu uppvexande skog, ingen företaga
sig att till gärdselslörar och sädeskrakar
sönderklyfva gamla träd; hvar och en skal]
dertill nedhugga hundrade de vextligasla
späda stammar i stället för en enda
fullvuxen, som kunnat gifva hundrade slörar
o. s. v. De gamla sedvanorna skola följa
nybyggaren till hans nya hem. Han skall
tänka och lefva för dagen. Ett dagsverke
mindre för honom skall, i lians såsom i haai
fäders ögon, vara cn slörre vinst, än
hundrade besparda träd åt hans efterkommande,
Det enda af förslörings-systemet, hvari haa
skall kunna tillbakaliållas, blir svedjande,
om nemligen man finner nödigt att
förbjuda honom det, ocli den allmänna tjllsynen
förmår att handhafva förbudet.

En utväg skulle dock möjligtvis vara
qtt vidtaga. Som det beror af den allmänna
makten att bestämma köpevifkoren; så
kunde någon ting föreskrifvas köparne till
iakttagande både viif sjelfva ny bygges-
anläggningarna och skogeus användande sedermera.
Man kunde. t. ex. säga, att blott en viss
andel af hvarje inköpt skog iinge upbrytas
och rödjas till annat bruk, så att
åtminstone hällten eller väl två tredjedelar deraf
bibehölles till skogsvext. Till och med skulle
ett visst hushållningsÄlt med denna
qvar-blifvande skog kunna påbjudas, åtminstone
läroböcker om ett sådant hushallnlngssätl
utdelas till köparne , emedan det verklige»
icke synes olämpligt att samhället söker
sf-Iijelpa åtminstone den delen af det onda,
som ligger i ren okunnighet.

Som fikväT af allt delta, ehuru oandligt
lättare yerksläldt det kunde vara, än för’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0802.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free