Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xnanshåTIet icke redan till fullo deltager,
med extra rotering beläggas.
Cour. Ilvad vill Ni säga härmed? Ser
Ni icke här, att städernas jord brukar
deltaga i båtsmanshållet ? Detta är ju, livad
jag påstår.
Gr. Eåtsmansroleringen i städerna är
verkligen icke någon grundskatt, utan ett
borgerligt onirs, som städerna måste utgöra,
ehvad de hafva jord eller ej.
Cour. För att halva grundskatt,
be-höfve-s det icke att äga jord, utan blott att
vara belägen på jorden. Ni har säkert hört
omtalas väderkvarnar med grundskatt, i fall
Ni annars ar så hemma i Kammarverket,
som det synes. Nu nekar Ni väl icke, att
städerna i allmänhet ligga på jorden. Att
städerna, ehvad de dessutom äga jord eller
icke, kunna hafva rotering till grundskatt,
Lar Ni således ingalunda vederlagt. Att åter
rotering verkligen alltid är en grundskatt,
» _ d. r. s. en bestämd^ utskyld. lagd på fast
egendom, uet skall Ni lå höra bejakas af
alla dem, som hafva minsta begrepp cun vår
beskattning.
Hänned skulle jag tycka det för denna
gången vara nog. Ingen läsare lärer längre
orka följa med vår tvist. Jag lemnar
der-£öre resonnementerna om Kernösand. Har
jag deri orätt; så hafva Herr Referenten och
Statsrådet äfven orätt, ty vi äro ense i den
delen. Men Ni har efter sjelfva tvisten
bifogat några grannlåter, som jag ej får
lemna obesvarade. ___ __
Gr. Nej, hör ännu ett ord. Att
rp-bördsverket i Kernösand icke blifvit
råd-frågadt, kominer naturligtvis derutaf, alt
sådant icke varit satt i fråga hvarken af
.klagande eller svarande parterne, ej heller
af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande, som
fällt utslag i ämnet.
Cour. Del sista skälet är bäst. Att
up-bördsverket icke blifvit rådhägadt vid al-
görande!, kommer deraf, att den , som
afgjort, icke rådfrågat det. Efter denna
up-täckt, hvem kan väl klandra, hvad som
skett? Att domaren skulle sjellmant söka de
uplysningar, han finner nödiga, men
parterne icke förstå, det vet Ni är alldeles
stridande mot svenska rättegångsordningen»
hvilken till och med, såsom Ni anmärkt»
befaller, ”att hvarje mål bör föredragas och
”afgöras i enlighet med de derlill och ej
”efter de till andra mål hörande
handlin-,’gar.” Förvånande ljus i lugjurenheten!
Hvilket ofantligt steg framom ullt hvad
advokaturen hittills upfunnit! Nej, min Herre,
Ni äc skapad till någon ting stort. Med Er
föddes, skall man snart säga, svenska
Lug-iarenheten fullvuxen.
Gr. Hernösands invånare hade
öfver-enskommit att fördela utgiften både på
näring och rörelse och på lms och jord, till
hälften för hvardera ___ __
Cour. Ja , och en sådan
öfverenskom-melse gör allt, verkar på tredje inans rätt,
bevisar i frågan om hvad som är hus och
jord alagdt — alltsammans efter er djupa,
onlgrundeliga lagfarenhet. Men tro mig:
denna djupsinnighet kan ej längre roa våra
läsare; försökom att blidka dom med edra
grannlåter och n.ed de artigheter, jag skull
bjuda till att i utbyte åstadkomma.
Gr. Blott ett ord ännu. Att utmata
vacance-afgiften af fastighetsägare _ __
Cour. Eller, såsom jag yltsat mig;,
”utmata andelen j detta besvär lör livar och
”en husägare, som icke ur borgare”_____ ___
Gr. — var så mycket mindre någon
svårighet, som fördelningen i kontant
redan var upgjord och handlingarne bifogad.
Cour. Ja, sedan man godtyckligt
antagit, att hus och jord skulle vidkännas
hälften. Allt sedan Archimedis tid vet mun,
hvad det gör, att blott hafva en fast punkt
gifven. __ Dock, Ni liar rätt. Fresterska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
