Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da, yi åstadkommit. I andra händelsen 8r
det illa gjordt alt antyda , det ännu mera
af icke förmånligare halt än vårt kunnat
framdragas, hvarom icke ens någon aning
bordt väckas, när man ogillar, hvad som
redan skett. Yi fråga således, om icke det
är bäst att Iro, det Granskaren härnlinnnn
behagat låta påskina någon liten
stortalig-liet, och att de nya åsigter, han icke
framvisar , förljena föga afseende? _ Med än-
nu större skäl fråga yi, huru han, som
framkastar, att vår afhandling vore ”i
”vissa delar afbruten, just der ämnet
kun-Mnat äska fortsättningkan neka sig att
fördunkla oss genom meddelande al denna
fortsättning, som ämnet äskar ? Ett sådant
ädelmod erkänna vi oss aldrig hafva
fortjent; och sjelfva sedelagen kan icke
fordra det — icke gilla en sådan skonsamhet
mo.t personen på, sakens bekostnad. ___ Att
våjr motståndare åter, icke undersöker
huruvida vi varit ”i vissa delar vidlyftigare, än
som behöfdes,” är väl dock det minst
besynnerliga , emedan denna fras vanligen
nyttjas utan all undersökning, och man
dessutom gerna finner det vara för mycket,
livaraf man velat hafva alldeles intet. __
Beträdande slutligen ”äinnets vigt och
grann-”lagenhet, enär det en gång är valdt till
”iöremål lör allmän granskning; ”skulle man
kunna fråga, om icke denna vigt och
grann-lagenhet ålägger en Granskare ,. sådan som
vår, några förbindelser, äivenså väl som
oss. Si gnid novisti rectius intis,
pamli-dics impurti, trodde vi vara regeln i
sådant iall. Låt icke det vigtiga .ämnet
förfuskas, m. 11, andan det en pang ar valdt
till föremål far allmän granskning, ebvad
Ni tror, alt det bordt väljas, eller icke
— dölj icke, livad Ni vet, i full Ni vet
något — gör för sakens skull, hvad Ni
icke gör lör Er skull eller lör vår — visa,
hvad Ni har atf tadla, eller låt bli att
fadla — se der det språk, vi tro oss," i
hederns och medborglighetens namn, be-i
rättigade att fora till vår motståndare.
Deremot är det alldeles icke
ovän-tadt, det är fast mera alldeles vanligt,
att fiå höra talas om ”direkta
beskyllmn-”gar af nog svår beskaffenhet, ej blott åsyT-
”tade, msn i sjelfva verket gjorda” ___ till
och ined om ”häftiga anfall” och
missbruk al vårt motto — der likväl ingen ting
annat är gjordt, än livad som gjort sig
sjelft, der saken ensam är afhandlad och
händelserna upgifria, icke ett ord liämndt
om skuld eller oskuld hos de handlande
personerna. Man recommenderar
moderation, och lofvar att tåla sanning, blott den
säges anständigt och ulan all bitterhet.
Sådan sanning kommer — och hvad händer?
Jo, den sårar desto djupare. Man finner,
att ilska och stnädelse skulle varit mindre
farliga. Man hade kunnat förakta dem —.
mot sanningen måste nian förlvilla ____ och
rasa. O! du, som tillbeder hennes rena
Gudom, bäfva för ditt öde. Välj dig
andra Gudar. Blif smädare, skrikare , jako-
bin __ pch man skall tusen gånger lättare
tåla dig. Långt ifrån att röja någon
naturlig afsky för dig, skall man ganska lätt
vara böjd att uptaga dig i förbund och
vänskap ___ och från en frihetens profet, en
maktens fiende, skall du på en gång känna
dig förvandlad till en krypande matk, som
tillbeder ingen ting annat än makten, och
slutligt n ofta till en maktägande, hätsk mot
friheten och sanningen, men bevandrad i
konsten att upsöka och afväpna dem, som
likna dig i ditt förra tillstånd.
livad frågan angår, som var Högsta
Domstolen förelagd, så skulle det icke just
vara omöjligt att ”inse, huru den under
”något annat vilkor kunnat komma under
”Högsta Domstolens handläggning,” än
genom den nådiga reuusseu. Alen vi begripa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
