Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 107.
I82I.
-w-
Mandagen den 8 Januarii.
Sine ira, studio et metu.
Landslapslagar i ny form.
(Forts, och slut fr. N:o loG).
Tmedlerlid har detta Kongl. Bref
allmän-neligen blifvit så faltadt och tillämpadt,
att allaKonungens Befallningshafvandes
eko-nomie- och politie-förfuttningar böra tjena
Domstolarne till efterrättelse, och alt
deras verkan såsom lagar ej kan annorlunda
dem betagns, an genom deras upliäfvande
af den Ölver-Domstol, som äger pröfva och
ogilla Konimgens Befallningshafvandes
åtgärder. Om delta, tvertemot orden , vore
enligt med författningens mening ; hvarlill
skulle det väl tjena ? — Endast att göra
Domstolar subordinerade under Konungens
Befallningshafvande, livilkas påbud, när
de äro laglösa eller olämpeliga , i alla fall
kunna hos Ofverdomstol göras kraftlösa.
Hvårföre skall ej lika gerna en Underrätt
kunna tillse, om just, enligt orden i det Kongl.
Brelvet, vitet är af Konimgens
Befallnings-hafvande utsatt i stöd af lag och Kongl.
Förordningar, och i annan händelse vägra
att ådöina det? Finner åklagaren sig
härmed missnöjd; så äger han söka vinna den
ändring, som hos Ofverrätten kan äga rum.
Att dömas i första instance efter en
lag, søm uphäfves — och nemligen ined
retro-actif verkan uphäfves — i nästa
högre instance, hvilken lagskipning! och det
utan något tvång af den lag, hvarpå den
skall grundas! Ty denna lag befaller icke,
alt blott Underdomare skola lyda, eller atl
de skola lyda mera ovilkorligt, än
Öfver-domare. Den befaller Domaren utan
åtskillnad, att icke eftergifva de i fråga
varande viten, nar de nemligen äro sådane
(grundade på lag och Kongl. Förordningar)
atl de böra gälla. Hvad tänkbart ändamål
då uti denna förvirrade lagskipning, om
icke det, att afstympa en del från
Domare–maktens sjelfständighet, och visa, att
icke hvarje domare är nog hög att urskilja,
hvad som med rätta bär namn ai lag
eller icke ?
Och likväl, hvar stannar friheten
(lagbundenheten , rätts-tillståndet), om icke
domaren äger rättighet och pligt att urskilja
detta? — Att den högre domaren får
här-uti göra, hvad den lägre icke tillätes, är
och blir en orimlighet, om och när det
stadgas. Lyckligt likväl, om olägenheten
inskränker sig till denna oformlighet i
rättegången (proceduren) och en verklig
sjelfständighet finnes hos de högre
domstolarne! Men hvad skulle man säga, om man
upläckte, att begreppet om Domares
subordination under andra än Domare
smittar äfven på högre ort, om, t. ex., samma
skäl, som hindrar Underrätt atl göra
Konungens Befallningshafvandes påbud
overksamma , det skälet nemligen, att de ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
