Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligast, hvad som en gång skall hafva varit
i fråga, nemligen en vänlig
öfverenskorn-melse mellan Spanska oeh Brasilianska
hol-ven, om Portugals utbytande mot
Amerikanska provincer.. De nyaste, ännu icke
bekräftade,, underrättelser innehålla väl, alt
Konungi n sänder sin son till Portugal och
beviljar Corles; men om dessa, såsom det
berättas , skola organiseras; efter gamla
sättet så torde harmonien dermed’ icke vara
återställd eller 1’evolutionen slutad..
Aret bsgyntes och året har slutats’
med en monark-congress, då lör- att
förekomma demagogiska slämplingar, nu för
• att dämpa-,dem,, sojn redan utbrutit. Delta
skedde dock ickeder man väntade det.
* S»
Den torra eller Wienska congressen var
egentligen rigtadi mot den demagogiska
andan i Tyskland;;; den sednare eller den
Troppauska egentligen mot levolutionen i
Neapel och de så kallade Carbonari.
Österrikes besittningar i Jtalien äro för nära den
nylända* elden alt man icke skulle frukta
dess. spridande dit. Denna fruktan är utan
tvilvel väl grundadi Mellan folk, som
bebo samma land’, tala sarnma språk och
hafva samma seder,. finnas så många
berörings-punkter , att idéer, som vaknat hos
en del, måste finna lätt inträde hos den
andra. I synnerhet bör man tro detta, då’
man anser hela verket drifvet af en orden,,
som är spridd omkring liela landet.
Men hvad är det då, man förebrår
denna revolulion, denna orden ? Att vara
stridande mot d( n monarkiska principen.
Delta ord har så tagit ölverhand, att det
torde tariva.någon närmare förklaring. Hvad
vi mena med monarkiska principen, är
redan tillräckligen förklaradt. Vi tro
nemligen j att sann monarki aldrig finnes i
förening med despotism«; att monarkens
per-spn är ej mindre helig derfore, att hans
regeiings-åtgärder icke äro- fria irån den
strängaste offentliga granskning; att
monarkens föregifna oinskränkta magt oftast är
ingen ting annat, än hans rådgifvares
straff-löshes; att hans goda vilja är ett axiom,
så länge hatts förnuft icke ledes tvärtemot
hans egen fördel, och att livad som bäst
bevarar honom mot all sådan missledning
från. rådgifvares sida , ar folkets fria röst,
hvilken derföre ined rätta skattas såsom en
väsendtljg. del af monarkiska principen.’
Erkänner den i Neapel Antagna
con-slitution icke delta , icke- majestätets lielgd
och ansvarsfrihet, då är dm utan tvifvel
stridande mot den monarkisk» principen;
erkänner hon åler det, så kan hon
svårligen bevisas vara stridande mot samma*
principe,. ehuru hon kan vara det mot den
despoliska eller aristokratiska.
Congressen säges’ halva såsom grund-’
sats. antagit, att den monarkisk» principen
förkastar hvarje inrättning, som icke af
monarken sjclf frivilligt är besluten och
verkställd; ilela frågan hvilar här på
betydelsen af orden. Om man med frivilligt’
besluta ocli verkställa menar alt göra det
på egen hand,, utan folkets medverkan och
ulan afseende på dess vilja; då ser man
iälL, huru rådgifvare, vane att förakta
folket och qväfva. dess röst, skola tillställn de
monarkiska inrättningarna. Men Monarken
kan älven> frivilligt’ antaga, besluta och
verkställa, hvad folket „ af sin fria vilja,
antagit och förelagt honom. Är det
detta , som Congressen menar; då talar den
i en äkta monarkisk anda. En Konung,
som tvingas alt antaga en regeringsform,
vore ingen ting,, annat än < n Konung, som
tvingas att regera; och tvånget i begge
fallen en kränkning af Majestätet.
Må dock den höga Congressen härvid
icke glöma,, att lika litet som Monarkens
vilja får tvingas af folket, lika lilet får
folkets vilja tvingas af Monarken _____ och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
