Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbeta, och att således deras idoghet skulle
beröfvas samhället; en grundsats lika falsk,
som barbarisk i sina följder. Om brist på
öfverllöd och b< qvämligheter gjorde folket
idogt; så skulle vildarne vara de mest
arbetsamma nlenniskor. Men man känner, huru
lata de äro. 1 Europa aro de arbetare
trögast, hvilkas tillstånd närmast liknar vil—
darnas. En trasig dags^rkskarl arbetar med
håglöshet: en välmående arbetare handterar
sitt v »■!’■«■ helt annat sätt. Behofven för-
ticra sig, i samma mån de fyllas, sedan
man en gång fått smak för ett bättre
lef-nadssätt. Den, som fortjent eri jacka,
önskar iörtjena sig en råck. Den, som har
ett rum, vill hafva ett till, för att kunna
hålla bägge renligare. Den, som fått två
skjortor, vill hafva ett dussin: men den,
som aldrig haft skjorta, tänker irke på att
förtjena sig någon. De ringare klassernas
välstånd ar alldeles irke, såsom några
inbilla sig, oförenligt med samhällets. Man
fcrbetar hvarken mindre, eller mindre väl,
för det man på «ti tarfligt sätt njuter lif-
vets beqvamligluter. ____ De stora och rika
lemne deras barnsliga fruktan, att de skola
sakna deras behof, deresl de lägre stå sig
väl. Huru mycket ädlare att gläda s-ig,att
de menniskor, hvilkas arbeten och tjensler
de till en stor del hafva att tacka för det
de sjelfve lefva i yppighet och öfverllöd ,
Ufven njöto en anständig del af lifvets
behag ! Huru oädelt deremot att med nöje se
dem , hvilkas arbeten tjent till min prakt,
sjelfve lefva i torftighet!”
På sid. 91 träffar man några tankar,
värda att behjerlus, angående Tulltaxor:
”Vidare lägger man medelbara afgifter till
last, att de gifva starka frestelser och
tillfällen till det slags stats-synder, som kallas
tull-försnillning, och hvilka äro lika så
mycket stridande emot religion och moralitet y
so mi stölder ur iolkels gemensamma stats-
kassa. Men detta onda stiger till en hog
grad, endast då, när tull afgiften är för
hög. Det är således icke en statsklok eller
måttlig, men en öfverdrifven tull-afgift,
som känbart gifver anledning till
tull-stölder. Vi hafva förut visat, att alla för höga
»katter, så väl omedelbara, som medelbara,
hafva det gemensamt, att de, i längden ,
gifva mindre inkomst åt stats- kassan , och
derjemte vålla nya olyckor och nya
eländen , på lika sätt som ut- och
införselsförbuds-lagarna. Den danska visa
tull-lagen af d. 1 Febr. 1797, t. ex., hvilken är
författad i den mest liberala anda, har
pålagt måttliga afgifter, och likväl utsatt
hvarken kroppsstraff eller andra vanärande straff
för brott derernot. Den har icke forbjudit
utförsel af något slags vara: och ganska få
äro förbjudna lill införsel. De vigtigaste
af afven dessa få artiklar hafva sedan,
genom tullagen af d. 2 apr. 181*, emot vissa
vilkor, blifvit tillåtna till införsel. Den, som
försöker att försnilla tullen eller
konsiun-tions-afgiften, förlorar, efter
omständigheterna , den oangifna varan helt och hållet,
eller ock dess halrva värde, eller måste han
erlägga 5 gånger högre afgift, än i taxan
finnes utsålt , men undergår icke andra
straff. _ Enligt det nya ,ryska tull-syste-
inet äro utländska manufakturvaror och allt
annat gods tillåtet till införsel i Ryssland :
äfven äro tullafgifterna nedsatta.
Förhållandet är enahanda i Nord-Amerika och flera
andra stater. Ar 1810 uphäfdes t. ex. i
konungariket \A e^lpha.len samtliga införsels-,
utförsels- ocli nederlags- eller
transito-för-buds-lagar: alla höga licent-afgifter: alla
genom det tillkonsllade, invecklade
tullorganisations- systemet än merj besvärande
formaliteter: allt näringstvång: alla
privilegier. Sedermera uphäfdes alla slags
inrikes tullar oc h tullbevakning.”
Vidare förekomma på sid. 58 följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
