Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem $er Icke 3et Sfver3rifna 5 3ennaoch
flere framställningar som blifvit gjorde ?
märkvärdighet Unna» deri., att tre oskyldiga
zncnniskor pinas alt bekänna sig skyldiga till
lifssak? —Omöjligen kan det Landa, att gu
efterföljare af denne fransman, som ntgifvit
sina Oanses celebres, får det infallet att
äfven uptaga denna, såsom ett bevis på
torturens tillförlitlighet till sanningens
updagan-de. Märkvärdigheten af tCaIns’s ödo låg väl
just häri; uch .det tyckes, såsom vore yåddets
jnnkt öfver kärleken .till Jifvet och sanningen
lika tydligt ådagalagd på den ena
mennisko-,var elsen, som på den andra. Men detta
öf-verlygar blott den, som forskar i
meunisko-naturen och i filosofien om Jagar och
samhällen. Annat folk begriper, att det är skillnad
imellan en Calas och en Anders Andersson.,
och att vcrldskunnighct ej är lämplig i en sak,
der hufvudpcrsonen skullo hai’va detta senare
obetydliga ’namn,
I Sverige lärer imcdlerlid, såsom Herr L.
säger, saken, ty värr, redan vara temligen
bekant — och .han har icke sagt, att desa
ryktbarhet inskränker sig till blotta häktandet
och pinandet, ;utan afseende ,på följderna
deraf. Hvad som fortjent att blifva bekant i ett
land, skulle kunna iörtjena att blifva det i ett
annat. Till förekommande af den befarade
verldskunniglietcn . .bör mon således )önska ,
att ingen utländsk läsare t. ex. af detta
obetydliga blad får det infallet att skaffa sig och
låta infora li sitt lands tidningar en
någorlun-da fullständig underrättelse om hela saken.
Vi säga icke att :Tyskland och alla läsare af
tyska blad sakna all kunskap derom; .vi .veta
fast mer, att ett och annat deraf spridt sig
genom dessa blad, ,och att redan sådant kan
kallas en viss vcrldsknnnighet. Men det
meja varaktiga .intryck på den läsande yerlden,
som Ilerr L. tyckes åsyfta, saknas
fvifvcla-utan änon. Titlen att utgifva en fullständig
berättelse -om saken har -ej ‘heller ännu
kommit. Det är först., .sedan den .hunnit slutas ,
•som man kan vänta en sådan. Får man då
se den utgifven äfven på främmande -sprak ;
så skall .det först röja Sig , buru den läsande
veriden vill betrakta saken — och
lagskip-niugen deröfver, i fali ingen särdeles vigt
derpå lågges.
Hvem,’ linet! rlngåste ’kannelom af
skriftställaren sjelf och hvad honom rörer *) shpll«
.väl kunna misskänna hans ändamål vid
be-.tragtande af ,det oförskräckta mod :hvaraf
han hos sig uphöjer förtjensien **), den.
stolta rustning han antagit, den olelbarket
han tillegnar sig pch dessa högljudda rop
pru sjeltøtandighet och oinskränkt frihet,
hvarigenom han åsyltar att göra pig hörd
.icke blott af Sveriges utan äfven af
,främ-piande folk? f) Men jag förbigår dessa
utbrptt af förvillelse, blindhet och ensidiga
afsigter, -j-f) hvarom den i fråga varand«
skriften så ojäfaktigt vittnar. Jag skali der-
*) 5e, ,detta bovisar , att man ‘håller aig vid
saken och handlar lugnt. Herr L., utan lexor
,om lugn, har dock lepinat sina motståndar«
joantastado i denna punkt, Han är cn
per-«on , som .verkligen står på en stor
skådeplats. livad som fört honom dit, må ha«
.sjelf afgöra. Sverige tror, att det är ,hana
uicnniskohjerta. Den, soin hcldre önskar att
kunna :trö något annat, forskar .naturligtvis
i hvad,honom rör,er,på alla möjliga sidor,
rUptäcker man dcrigeitom ingen ting, som är
yärdt att framdragas.; så inskränker man sig
naturligtvis till allmänna termer, som blott
visa, ji kvad tffaigt inan forskat,
(°®) So här, hvad Hr. L. härom sagt: ”Fråg*
’’är ej om välbehag eller förargelse öfver de»
”gnista af frimodighet .och rättskänsla, soin
”kan fordras tilj framställande af ett (dylikt
”påstående” (att de anklagpde måtte försvar«
sig utur fängelse). ”Jag måste göra det,” —
— I.lisare , tagen varning af Hr. L:s exempel.
Detta kallas att .upliöja sin förtjopst! 4
po») S j cl fstä n dighet —,ja, derom talar lir,
IL. — ,niå Dud förlåta honom det Men o j
n-skränkt frihet — nej, sådant nämner han
icke. Han bar blott den fräckheten att yrk*
laglig frihet.
Mitte han blifva börd nf ,*jelfva afgrunden,
om ängen annan v.ili höra honom! Flcctcr*
si nequeo su peros &.e, — bör lian säga.
Kan man icke påfinna något ännu värre att
säga om denna skriftBevisa det, blir ej
derföie svårare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>